Värmeförsörjningen i Stockholm.

28 maj, 2013
Kommentarer inaktiverade för Värmeförsörjningen i Stockholm.
Värmeförsörjningen i Stockholm.

För­fat­ta­re: av Nils Anders­son, kon­sult, ana­ly­ti­ker och utre­da­re inom det ener­gi­po­li­tis­ka områ­det.

Fjärr­vär­me i Sve­ri­ge

Sve­ri­ge har varit och är ett före­gångs­land när det gäl­ler att vär­ma indu­stri­er och bostä­der med fjärr­vär­me. Tan­ken är att ersät­ta loka­la vär­me­käl­lor med stör­re centralt beläg­na vär­me­käl­lor som kan byg­gas med hög verk­nings­grad och kost­nads­ef­fek­ti­vi­tet. Vär­men dis­tri­bue­ras via rör­led­ning­ar till respek­ti­ve använ­da­re.

Från bör­jan var det­ta en kom­mu­nal ange­lä­gen­het och fjärr­vär­me­nät finns idag i fler­ta­let av Sve­ri­ges kom­mu­ner. Utveck­ling­en har ock­så lett till att det idag knap­past finns någ­ra fos­si­la bräns­len i fjärr­vär­me­sy­ste­men. I många fjärr­vär­me­sy­stem har man ock­så byggt kraft­vär­me­an­lägg­ning­ar. En kraft­vär­me­an­lägg­ning är en anlägg­ning som kan pro­du­ce­ra både el och fjärr­vär­me. En sådan anlägg­ning blir myc­ket effek­tiv eftersom bräns­let används för både el och vär­me och för­lus­ter­na blir där­för myc­ket små. Nack­de­len är dock att kraft­vär­me­an­lägg­ning­ar bygg­da för för­ny­ba­ra bräns­len blir dyra.

Kost­na­den för fjärr­vär­me skil­jer sig där­för myc­ket mel­lan oli­ka kom­mu­ner.

Fem bransch­or­ga­ni­sa­tio­ner inom fas­tig­hets­mark­na­den, SABO, Hyres­gäst­för­e­ning­en, HSB, Fas­tig­hets­ä­gar­na och Riks­byg­gen gör en årlig genom­gång av samt­li­ga kom­mu­na­la verk­sam­he­ter inklu­si­ve fjärr­vär­me­verk­sam­he­ten även om des­sa nume­ra inte enbart utförs av kom­mu­na­la bolag. I den­na rap­port, Nils Hol­gers­sons Rap­por­ten, för 2012 finns föl­jan­de dia­gram över de 10 störs­ta kom­mu­ner­nas fjärr­vär­me­pri­ser.

Som fram­går av dia­gram­met har For­tum det högs­ta pri­set bland de 10 störs­ta kom­mu­ner­na i Sve­ri­ge. De stat­li­ga och pri­vat ägda bola­gen har gene­rellt hög­re pri­ser än de kom­mu­nalt ägda bola­gen.

När For­tum köp­te ut Stock­holms kom­mun ur det gemen­samt ägda bola­get Bir­ka Ener­gi, 2002, höj­de man fjärr­vär­me­pri­ser­na med när­ma­re 20 % på två år. Ser man över hela peri­o­den 2003–2012 har fjärr­vär­me­pri­ser­na i Stock­holm sti­git med 38 %.

For­tum insåg snabbt att den fanns en stor eko­no­misk poten­ti­al att utnytt­ja genom att mark­nads pris­sät­ta fjärr­vär­men. Dit­tills hade kom­mu­nen tilläm­pat en kost­nads­pris­sätt­ning för fjärr­vär­me vil­ket fler­ta­let kom­mu­na­la bolag fort­fa­ran­de gör. Nu ska med en gång fram­hål­las att kost­nads­pris­sätt­ning inte all­tid är fram­gångs­rikt. Många, fram­förallt mind­re kom­mu­ner, har för­byggt sig på sto­ra kraft­vär­me­an­lägg­ning­ar elda­de med biobräns­le. Det gör att kost­nads­pris­sätt­ning­en i fle­ra kom­mu­ner över­sti­ger mark­na­dens alter­na­tiv. I såda­na kom­mu­ner kan det till och med bli lön­samt att använ­da direkt­ver­kan­de el som upp­värm­ning i stäl­let för fjärr­vär­me.

Idag pågår en dis­kus­sion i Sve­ri­ge om fjärr­vär­me­pri­ser­na och fram­förallt öknings­tak­ten på pri­ser­na. Ener­gi­mark­nads­in­spek­tio­nen före­slår att man ska infö­ra en stat­lig pri­sök­nings­re­gle­ring för fjärr­vär­me­pri­ser­na. Det blir dock en klen tröst för Stock­holms fjärr­vär­me­kun­der eftersom pri­set på fjärr­vär­me redan är allt­för högt.

Alter­na­ti­va lös­ning­ar

Hotet mot fjärr­vär­me kom­mer från två håll.

  • Nya fas­tig­he­ter byggs så ener­gis­mar­ta att beho­vet av extern vär­me blir mini­malt, exem­pel­vis Water­front Buil­ding vid Stock­holm Cen­tral.
  • Mark­nads­pri­set på fjärr­vär­me ten­de­rar att bli så högt för befint­li­ga fas­tig­he­ter att alter­na­tiv upp­värm­ning kan vara lön­samt.

Många fas­tig­hets­ä­ga­re i Stock­holm ser sig om efter alter­na­tiv till fjärr­vär­me även för befint­li­ga fas­tig­he­ter. Det är idag fram­förallt berg­vär­me som är ett rea­lis­tiskt alter­na­tiv.

Fle­ra bostads­rätts­för­e­ning­ar i Stock­holm går över till berg­vär­me. Till och med nya Karo­lins­ka Sjuk­hu­set i Sol­na kom­mer att vär­mas med berg­vär­me.

Sam­ti­digt byg­ger For­tum, i Vär­tan, ett nytt kraft­vär­me­verk som ska eldas med biobräns­le. Inve­ste­ring­en är på hela fyra mil­jar­der kro­nor. Kraft­ver­ket kom­mer att behö­va så myc­ket vär­me­un­der­lag som möj­ligt. För For­tums del mås­te det bli myc­ket kost­samt att tap­pa kun­der och där­med vär­me­un­der­lag för kraft­vär­me­pro­duk­tion.

I vår lil­la bostads­rätts­för­e­ning i Stock­holms city intill Kla­ra kyr­ka, 25 lägen­he­ter, har vi tit­tat på oli­ka alter­na­tiv. Vi har stu­de­rat sole­ner­gi och vind­kraft på taket, luft­vär­me­pum­par på går­den och dess­utom berg­vär­me.

Det visar sig att det blir lön­samt för oss att bor­ra för berg­vär­me.

Nu vän­tar vi bara på bygg­lov.

Det är myc­ket svårt att för­stå att For­tum pri­sar ut sig på fjärr­vär­me­mark­na­den.

Det är inte möjligt att kommentera just nu.