Symbolhandlingar – behöver vi sådana?

17 juni, 2012
Kommentarer inaktiverade för Symbolhandlingar – behöver vi sådana?

För­fat­ta­re: Sven-Erik Peter­son.

Den 20 juni år 451 vid Cha­lon sur Mar­ne , på de Cata­lo­nis­ka fäl­ten, gör sig Atti­las hun­ner redo. Efter fram­gångs­ri­ka härj­nings­tåg över nor­ra Euro­pa, skall man slå den Romersk-Visi­go­tis­ka armén som sam­lats under led­ning av den romers­ke gene­ra­len Fla­vi­us Aeti­us. I Stig Ström­holms tri­lo­gi om det Romers­ka riket i sin slut­fas, beskri­ver han i roma­nen ”Fäl­ten” hur hären för­be­re­der sig inför sla­get.  Aeti­us poäng­te­rar att han behö­ver var­je man och inspek­te­rar minu­ti­öst trup­per­na. Vid det tunga ryt­te­ri­et får han syn på en sol­dat som sak­nar den dyr­ba­ra sköld­buck­lan. Sol­da­ten kan inte sva­ra för sig och Aeti­us säger ”Du har van­hedrat Riket och din trupp och dina kam­ra­ter. Du för­tjä­nar inte att vara sol­dat. I dag är var­je man dyr­bar, men hell­re för­lo­rar jag en man,  än jag stri­der med en sådan. Ta av honom rust­ning och häst och driv honom från läg­ret”.

Aeti­us hade säkert fun­nit även and­ra bris­ter vid sin inspek­tion, men val­de att på det här sät­tet sta­tu­e­ra ett exem­pel. Han visa­de där­med att han var beredd att utö­va sin makt för att på så sätt ska­pa loja­li­tet på slag­fäl­tet.

”Makt kan ros­ta. Man mås­te där­för då och då visa den i utöv­ning och ju mer utma­nan­de, över­ras­kan­de och sken­bart ogrun­dad den­na utöv­ning är, desto mer slå­en­de är upp­vis­ning­en.”

En sym­bol­hand­ling av rang kan man kon­sta­te­ra!

Vi stö­ter ofta på sym­bol­hand­ling­ar och all­ra mest finns des­sa i reli­giö­sa riter och berät­tel­ser. I Bibeln får Abra­ham upp­dra­get att bli stam­fa­der för sitt folk, men Gud ger honom ock­så ett upp­drag som är en rik­tig pröv­ning. Han skall ta sin ende son Isak och off­ra honom i stäl­let för ett lamm. I sista ögon­blic­ket när Abra­ham står med kni­ven i sin hand för att slak­ta Isak, tar Gud till­ba­ka upp­dra­get. Sym­bol­hand­ling­en är uppen­bar: det gäl­ler att lita på den högs­te även om upp­dra­get ver­kar vara omöj­ligt. Åter igen loja­li­te­ten!

And­ra kyrk­li­ga sym­bol­hand­ling­ar är de riter som vi alla är kom­mer i kon­takt med, dopet och kon­fir­ma­tio­nen med fle­ra. Det kan vara för­e­nat med sto­ra ris­ker att ifrå­ga­sät­ta såda­na sym­bol­hand­ling­ar. År 1303 för­ne­ka­de Botolf i Gott­rö­ra att Kristus var kropps­li­gen när­va­ran­de vid natt­var­den, var­för han kal­la­des till ärke­bis­kop Nils Alles­son och fick avsvä­ra sig sin vill­fa­rel­se och bli för­lå­ten. Men 1310 gjor­de Botolf det igen. När han nu upp­re­pa­de sitt kät­te­ri, ställ­des han inför rät­ta i Skepp­tu­na kyr­ka och döm­des till döden. Hur det gick för Botolf är inte rik­tigt klar­lagt, san­no­likt blev han inte bränd på bål utan avrät­tad med svärd i enlig­het med Upp­lands­la­gen.

Härs­ka­re har i alla tider begag­nat sig av sym­bol­hand­ling­ar för att för­tyd­li­ga, ska­pa loja­li­tet, upp­munt­ra, sty­ra och rege­ra. Sol­da­tens tro­het­s­ed, krigs­mans erin­ran,  var  en sym­bol­hand­ling som alla vi som gjort värn­plik­ten del­ta­git i.

Sta­ter utö­var ofta sym­bol­hand­ling­ar. Det kan vara för att, som Aeti­us, ska­pa loja­li­tet men ock­så för att ska­pa iden­ti­tet. I alla USA:s  offent­li­ga loka­ler – sko­lor, myn­dig­he­ter etc. –  finns Ame­ri­kas flag­ga. Natio­nalsång­en sjungs i alla sam­man­hang. Det är sym­bol­hand­ling­ar som ska­par både loja­li­tet mot lan­det men ock­så ska­par en tyd­lig iden­ti­tet, att man är ame­ri­kan och kän­ner stark sam­hö­rig­het.

Även inom närings­li­vet före­kom­mer sym­bol­hand­ling­ar. Paul H. Mul­ler upp­fann DDT 1942 och till­de­la­des Nobel­pri­set 1948. När DDT skul­le intro­du­ce­ras drack en av fors­kar­na ett glas vat­ten med DDT för att visa att det var full­stän­digt ofar­ligt. Ing­en ifrå­ga­sat­ta att det var något skumt med att ett gift som sades vara så effek­tivt mot insek­ter, skul­le vara full­stän­digt harm­löst mot män­ni­skor! Sym­bol­hand­ling­en, att dric­ka gif­tet, sopa­de bort alla tvi­vel på den saken!

Tyvärr finns det ock­så en insikts­brist i sym­bol­hand­ling­ars vär­de i närings­li­vet  och att de har en myc­ket sty­ran­de effekt på möj­lig­he­ter­na att nå de mål man vill åstad­kom­ma. Tron på det ratio­nel­la kan ibland ta över­han­den över det mest påver­kan­de, sym­bol­hand­ling­en.

Det är inte ovan­ligt – sna­ra­re van­ligt – att man med emfas talar om vik­ten av att spa­ra, hål­la igen på löne­ut­veck­ling­en, sam­ti­digt som man ger ledan­de skikt i före­tag höga löner och bonus. Ratio­nellt kan man säga att före­ta­gets eko­no­mi inte påver­kas sär­skilt myc­ket om man delar ut bonus till före­tags­led­ning­en, men att en gene­rell löneök­ning kan ha en avgö­ran­de påver­kan. Men det är inte det ratio­nel­la som syns, det är sym­bol­hand­ling­en som får ledar­na att fram­stå som giri­ga. För­sök att för­kla­ra i reda siff­ror har en begrän­sad effekt.

Sym­bol­hand­ling­ar har san­no­likt en myc­ket stör­re påver­kan än vad vi som ratio­nel­la män­ni­skor vill inse. Spe­ci­ellt när det gäl­ler för­änd­rings­ar­be­te, lan­se­ring av nya pro­duk­ter, slo­pan­det av gam­la pro­duk­ter o.s.v.

Skul­le inte utbild­ning i sym­bol­hand­ling­ars star­ka kraft vara något att var­va in i den mer fak­ta­in­rik­ta­de utbild­ning­en? Det skul­le kun­na ge före­tags­le­da­re ett myc­ket starkt instru­ment i strä­van­det att nå de upp­sat­ta målen!

Trev­lig som­mar!

Det är inte möjligt att kommentera just nu.