Symbolhandlingar – behöver vi sådana?

17 juni, 2012
Kommentarer inaktiverade för Symbolhandlingar – behöver vi sådana?

Författare: Sven-Erik Peterson.

Den 20 juni år 451 vid Chalon sur Marne , på de Cataloniska fälten, gör sig Attilas hunner redo. Efter framgångsrika härjningståg över norra Europa, skall man slå den Romersk-Visigotiska armén som samlats under ledning av den romerske generalen Flavius Aetius. I Stig Strömholms trilogi om det Romerska riket i sin slutfas, beskriver han i romanen ”Fälten” hur hären förbereder sig inför slaget.  Aetius poängterar att han behöver varje man och inspekterar minutiöst trupperna. Vid det tunga rytteriet får han syn på en soldat som saknar den dyrbara sköldbucklan. Soldaten kan inte svara för sig och Aetius säger ”Du har vanhedrat Riket och din trupp och dina kamrater. Du förtjänar inte att vara soldat. I dag är varje man dyrbar, men hellre förlorar jag en man,  än jag strider med en sådan. Ta av honom rustning och häst och driv honom från lägret”.

Aetius hade säkert funnit även andra brister vid sin inspektion, men valde att på det här sättet statuera ett exempel. Han visade därmed att han var beredd att utöva sin makt för att på så sätt skapa lojalitet på slagfältet.

”Makt kan rosta. Man måste därför då och då visa den i utövning och ju mer utmanande, överraskande och skenbart ogrundad denna utövning är, desto mer slående är uppvisningen.”

En symbolhandling av rang kan man konstatera!

Vi stöter ofta på symbolhandlingar och allra mest finns dessa i religiösa riter och berättelser. I Bibeln får Abraham uppdraget att bli stamfader för sitt folk, men Gud ger honom också ett uppdrag som är en riktig prövning. Han skall ta sin ende son Isak och offra honom i stället för ett lamm. I sista ögonblicket när Abraham står med kniven i sin hand för att slakta Isak, tar Gud tillbaka uppdraget. Symbolhandlingen är uppenbar: det gäller att lita på den högste även om uppdraget verkar vara omöjligt. Åter igen lojaliteten!

Andra kyrkliga symbolhandlingar är de riter som vi alla är kommer i kontakt med, dopet och konfirmationen med flera. Det kan vara förenat med stora risker att ifrågasätta sådana symbolhandlingar. År 1303 förnekade Botolf i Gottröra att Kristus var kroppsligen närvarande vid nattvarden, varför han kallades till ärkebiskop Nils Allesson och fick avsvära sig sin villfarelse och bli förlåten. Men 1310 gjorde Botolf det igen. När han nu upprepade sitt kätteri, ställdes han inför rätta i Skepptuna kyrka och dömdes till döden. Hur det gick för Botolf är inte riktigt klarlagt, sannolikt blev han inte bränd på bål utan avrättad med svärd i enlighet med Upplandslagen.

Härskare har i alla tider begagnat sig av symbolhandlingar för att förtydliga, skapa lojalitet, uppmuntra, styra och regera. Soldatens trohetsed, krigsmans erinran,  var  en symbolhandling som alla vi som gjort värnplikten deltagit i.

Stater utövar ofta symbolhandlingar. Det kan vara för att, som Aetius, skapa lojalitet men också för att skapa identitet. I alla USA:s  offentliga lokaler – skolor, myndigheter etc. –  finns Amerikas flagga. Nationalsången sjungs i alla sammanhang. Det är symbolhandlingar som skapar både lojalitet mot landet men också skapar en tydlig identitet, att man är amerikan och känner stark samhörighet.

Även inom näringslivet förekommer symbolhandlingar. Paul H. Muller uppfann DDT 1942 och tilldelades Nobelpriset 1948. När DDT skulle introduceras drack en av forskarna ett glas vatten med DDT för att visa att det var fullständigt ofarligt. Ingen ifrågasatta att det var något skumt med att ett gift som sades vara så effektivt mot insekter, skulle vara fullständigt harmlöst mot människor! Symbolhandlingen, att dricka giftet, sopade bort alla tvivel på den saken!

Tyvärr finns det också en insiktsbrist i symbolhandlingars värde i näringslivet  och att de har en mycket styrande effekt på möjligheterna att nå de mål man vill åstadkomma. Tron på det rationella kan ibland ta överhanden över det mest påverkande, symbolhandlingen.

Det är inte ovanligt – snarare vanligt – att man med emfas talar om vikten av att spara, hålla igen på löneutvecklingen, samtidigt som man ger ledande skikt i företag höga löner och bonus. Rationellt kan man säga att företagets ekonomi inte påverkas särskilt mycket om man delar ut bonus till företagsledningen, men att en generell löneökning kan ha en avgörande påverkan. Men det är inte det rationella som syns, det är symbolhandlingen som får ledarna att framstå som giriga. Försök att förklara i reda siffror har en begränsad effekt.

Symbolhandlingar har sannolikt en mycket större påverkan än vad vi som rationella människor vill inse. Speciellt när det gäller förändringsarbete, lansering av nya produkter, slopandet av gamla produkter o.s.v.

Skulle inte utbildning i symbolhandlingars starka kraft vara något att varva in i den mer faktainriktade utbildningen? Det skulle kunna ge företagsledare ett mycket starkt instrument i strävandet att nå de uppsatta målen!

Trevlig sommar!

Det är inte möjligt att kommentera just nu.