Jag är glad att jag hann undan!

24 mars, 2013
Kommentarer inaktiverade för Jag är glad att jag hann undan!
Jag är glad att jag hann undan!

För­fat­ta­re: Roger Sprimont, bergsing­en­gör & före­ta­ga­re

År 1957 rös­ta­de soci­al­de­mo­kra­tern med hjälp av en folk­par­tist ige­nom ATP refor­men. Den skul­le ge oss ¾ delar av inkoms­ter­na under de 15 bäs­ta åren av vårt arbets­liv.

Jag är 70 år ung. Som pen­sio­när sedan 2001 har jag kun­nat göra en hel del saker som jag inte tidi­ga­re hade tid med. Jag fick ock­så 10 år med min fru innan hon gick bort. Inte hel­ler har jag behövt leva på den mag­ra kaka som blev kvar I det All­mä­na Pen­sio­ny­s­te­met, men jag kän­ner mig ändå grund­ligt lurad.

Jag tyc­ker synd om fram­ti­da gene­ra­tio­ner som skall axla bör­dan, som ska­pats av vid­lyf­ti­ga poli­ti­ker.

Lite data som jag ploc­kat här och där

Sve­ri­ge hade 9 415 570 invå­na­re den 31 decem­ber 2010 enligt Sta­tis­tis­ka central­by­rån. Befolk­ning­en över­steg 9 mil­jo­ner den 12 augusti 2004, och för­vän­tas upp­nå 10 mil­jo­ner år 2018, vil­ket är 9 år tidi­ga­re än enligt pro­gno­sen från 2010. Ökning­en består till störs­ta delen på ökad invand­ring.

I Sve­ri­ge nypro­du­ce­ra­des 2009 ca 15 000 bostä­der medan 102 441 nya invand­ra­re bosat­te sig i Sve­ri­ge. Pro­gno­sen för 2010 är oför­änd­rat ca 15 000 nya bostä­der men en ökad invand­ring av ca 120.000.

Fyr­tio pro­cent av alla lång­tids­ar­bets­lö­sa är invand­ra­de, sex­tio­sju pro­cent av de som är lång­va­rigt soci­al­bi­drags­ta­ga­re är utri­kes föd­da. Sam­ti­digt sak­nar var fjär­de ung arbe­te. Arbets­lös­he­ten bland utri­kes föd­da är 15,6 pro­cent, jäm­fört med 5,4 pro­cent bland inri­kes föd­da, enligt senas­te siff­ror­na från SCB.

Hur gam­la blir vi?

För­vän­tad livs­längd vid föd­sel: 79,71 år

  • Män: 77,07 år
  • Kvin­nor: 82,5 år

Medel­livs­läng­den i Sve­ri­ge har mel­lan 1988 och 2008 ökat med 4,95 år för män och med 3,19 år för kvin­nor. Där­med har skill­na­den mel­lan könen mins­kat med 1,76 år.

Ålders­struk­tur I Sve­ri­ge

  • 0–14 år: 18,19% (män 828 308; kvin­nor 1 023 040).
  • 15–64 år: 64,53% (män 2 911 949; kvin­nor 2 914 730).
  • 65 år och äld­re: 17,28% (män 649 296; kvin­nor 884 417).

Rät­ten att arbe­ta kvar höjs från 67 till 69 år, och den stat­li­ga ålderspen­sio­nen beta­las ut först vid 63 år och inte 61 som i dag. Det­ta för­slag läggs i april av Pen­sions­ål­ders­ut­red­ning­en erfar jag i Dagens Nyhe­ter.

Det finns näs­tan 1,7 mil­jo­ner ålderspen­sio­nä­rer i Sve­ri­ge över 65 år. Den genom­snitt­li­ga pen­sio­nen för pen­sio­nä­rer 2010 i oli­ka ålders­grup­per är föl­jan­de:

  • För kvin­nor över 65 år är genom­snittspen­sio­nen 141 300 kro­nor per år eller 11 775 kro­nor per månad.
  • För män över 65 år är genom­snittspen­sio­nen 221 000 kro­nor per år eller 18 417 kro­nor per månad. Alla siff­ror­na gäl­ler före skatt.

Att flyt­ta åldern för full pen­sion med fyra år hål­ler då kvar ca 500 000 män­ni­skor på arbets­mark­na­den för­ut­satt att alla väl­jer att job­ba. Det blir inte så manga år kvar att leva lop­pan på, fram­förallt om man ser till att de sista åren inte bru­kar vara så bra hälso­mäs­sigt.

Den årli­ga pen­sio­nen blir hög­re ju läng­re man vän­tar med att bör­ja ta ut den. Det är upp till indi­vi­den själv att väl­ja pen­sions­ål­der från 61 års ålder och upp­åt, med undan­tag för lågin­komst­ta­ga­re som är bero­en­de av garan­ti­pen­sion och bostads­tillägg. Där finns alltjämt en lägs­ta pen­sions­ål­der på 65 år.

Fler­ta­let som bör­jar bli äld­re kan där­för – åtminsto­ne i prin­cip, och om de är fris­ka – väl­ja mel­lan att arbe­ta eller att nju­ta av fri­tid under den sena­re delen av livet. I det sena­re fal­let blir allt­så den årli­ga pen­sio­nen läg­re, men den bedöms kanske av indi­vi­den ändå som till­räck­lig. Det­ta sär­skilt om den kom­plet­te­ras med avtal­spen­sion och eget tidi­ga­re pen­sions­spa­ran­de.

Inter­na­tio­nellt får Sve­ri­ge myc­ket beröm för vårt all­män­na pen­sions­sy­stem, som gjor­des om i grun­den efter omfat­tan­de utred­ning­ar och en stor poli­tisk kom­pro­miss på 1990-talet. Men tjäns­te­pen­sio­ner­na, som arbets­mark­na­dens par­ter rår över, dis­ku­te­ras säl­lan trots att över 100 mil­jar­der kro­nor av lön­ta­gar­nas peng­ar årli­gen beta­las in i syste­met och att fram­ti­dens pen­sio­nä­rer kom­mer att få en stor del av sin för­sörj­ning från sin tjäns­te­pen­sion.

Om det svens­ka pen­sions­sy­ste­met fort­sät­ter i nuva­ran­de rikt­ning kom­mer våra ätte­läg­gar att erhål­la 48,2 % av sin lön i pen­sion år 2048. De siff­ror­na pre­sen­te­ra­des i en rap­port från EU-kom­mis­sio­nen.

Siff­ror­na som pre­sen­te­ras i en rap­port från EU-kom­mis­sio­nen pla­ce­rar oss år 2048 som det land med näst sämst pen­sion – endast “slag­na” av Est­land. Den som pen­sio­ne­ra­des i Sve­ri­ge 2008 efter 40 år i yrkes­li­vet erhöll 65,0 pro­cent av slut­lö­nen i pen­sion. Det skul­le inne­bä­ra att majo­ri­te­ten hade en slut­lön på 24–25000 i måna­den: Det tror jag inte på.

En ny EU-stu­die av alla 27 med­lems­sta­ter visar att 61 pro­cent av 55–59-åringarna i uni­o­nen yrkes­ar­be­ta­de 2010, och 31 pro­cent av 60–64-åringarna. Abso­lut över­läg­set högst andel arbe­tan­de i de båda ålders­grup­per­na hade Sve­ri­ge, med 81 respek­ti­ve 61 pro­cent.

Dan­mark och Fin­land beräk­nas vid 2048 att dela ut 69,5 respek­ti­ve 61,3 pro­cent. Des­sa siff­ror är avse­värt hög­re än de svens­ka men är långt ifrån att slå Gre­kland som vid sam­ma tid beräk­nas dela ut 110 pro­cent av lönen 2048, det­ta är dock en för­säm­ring mot 2008 då Gre­kland dela­de ut 120 pro­cent.

Neder­län­der­na beta­lar ock­så ut gene­rö­sa pen­sio­ner, vil­ka upp­går till 103,8 pro­cent. En del av anled­ning­en till att des­sa två län­der beta­lar ut över 100 pro­cent är att skat­ter­na är läg­re på pen­sio­nen än på arbe­te.

Trots refor­mer­na finns det star­ka driv­kraf­ter att läm­na arbets­li­vet redan före 65. Genom tjäns­te­pen­sio­ner­na har sto­ra grup­per möj­lig­he­ten att helt eller del­vis gå i för­ti­da pen­sion.

Det är inte möjligt att kommentera just nu.