Borde det inte va nån jävla ordning även i ett skatteverk?

28 april, 2013
Kommentarer inaktiverade för Borde det inte va nån jävla ordning även i ett skatteverk?
Borde det inte va nån jävla ordning även i ett skatteverk?

”Arbets­lin­jen” eller Bor­de det inte va´ nån jäv­la ord­ning även i ett skat­te­verk?

Det här aktstyc­ket är tänkt som en illust­ra­tion till vad vårt kära Skat­te­verk är för­mö­get till, då man verk­li­gen läg­ger man­ken till.

År 2002 sänk­tes, av huvud­sak­li­gen kul­tur­po­li­tis­ka skäl mom­sen på böc­ker, tid­skrif­ter etc. från 25 % till 6 % genom en lagänd­ring. Sänk­ning­en omfat­ta­de inte s.k. fram­ställ­nings­tjäns­ter, dvs. tryck­ning och annan pro­duk­tions­be­to­nad verk­sam­het i bran­schen. I den aktu­el­la pro­po­si­tio­nen angavs näm­li­gen bland annat, att när ”en för­läg­ga­re anli­tar ett tryc­ke­ri och beta­lar för en tryck­tjänst (min kur­si­ve­ring) kom­mer tillämp­lig skat­te­sats även fort­sätt­nings­vis vara 25 pro­cent”. För­la­gen och and­ra bestäl­la­re debi­te­ra­des på den grun­den såle­des även fort­sätt­nings­vis 25 % moms på tryc­ke­ri­kost­na­der­na. Det med­för­de natur­ligt­vis att för­la­gen i sina moms­de­kla­ra­tio­ner drog av den­na s.k. ingå­en­de moms från den s.k. utgå­en­de moms, som de hade debi­te­rat sina kun­der.

Så inträf­far i feb­ru­a­ri 2010 att EU-dom­sto­len i ett upp­märk­sam­mat mål, med ett franskt tryc­ke­ri som ena par­ten, kom­mer fram till att kopi­e­ring inte skall anses vara en tjänst utan betrak­tas som leve­rans av vara. Den­na slut­sats tol­kas av vårt skat­te­verk så, att alla fram­ställ­nings­tjäns­ter, som ju dit­tills av lag­stif­ta­ren undan­ta­gits från moms­sänk­ning­en till 6 %, skall betrak­tas som leve­rans av vara med moms­sat­sen 6 % och med gil­tig­het från datu­met för den ovan nämn­da sänk­ning­en 2002. Det­ta utan att Skat­te­ver­ket veter­li­gen erhål­lit direk­tiv om det­ta från de svens­ka stats­mak­ter­na!

Moms­sänk­ning­en får till följd, att under åren 2010 till 2012 ett antal tryc­ke­ri­er vak­nar till liv (där­till sti­mu­le­ra­de av skat­te­kon­sul­ter och juris­ter) och stäl­ler krav på Skat­te­ver­ket om åter­be­tal­ning av för myc­ket inbe­tald moms under peri­o­den 2004/​2005 till 2008 (när det gäl­ler skat­te­rät­tel­se får man inte gå läng­re bak­åt i tiden än sex år). Att man stan­nar vid 2008 häng­er sam­man med att från och med någon gång under det året blir det lag på att den här typen av åter­be­tal­ning­ar mås­te ha stöd i kre­dit­fak­tu­ror utfär­da­de till de kun­der, som debi­te­rats för hög moms. Respek­ti­ve tryc­ke­ri tjä­nar såle­des i sådant fall själv ing­et på att få peng­ar till­ba­ka, de går ju vida­re till kun­den ifrå­ga, som beta­lar in dem till Skat­te­ver­ket.

Tänk vil­ken suve­rän rund­gång!

Allt­så: Man krä­ver från tryc­ke­ri­er­nas sida åter­be­tal­ning av skill­na­den mel­lan 25 % och 6 % på myc­ket sto­ra belopp; totalt för peri­o­den rör det sig om mång­mil­jard­be­lopp. Till och med mars i år har Skat­te­ver­ket avse­en­de 2004–2005 beta­lat till­ba­ka ca 800 mil­jo­ner kro­nor till ett antal tryc­ke­ri­er. Det­ta utan egent­li­ga utred­ning­ar i de enskil­da fal­len. Skat­te­ver­ket beta­lar ock­så ut viss rän­ta på de åter­be­tal­da belop­pen.

Men – Skat­te­ver­ket är kre­a­tivt och sit­ter inte med benen i kors och ser kas­san sina: Man sät­ter i gång med att fat­ta s.k. följ­dänd­rings­be­slut avse­en­de de tryc­ke­rikun­der, som bli­vit debi­te­ra­de för hög moms från tryc­ke­ri­er­na. Des­sa har ju i sina moms­de­kla­ra­tio­ner, helt i sin ord­ning, dra­git av den betal­da ingå­en­de mom­sen om 25 % från den utgå­en­de. Men tryc­ke­ri­et har ju genom änd­ring­en och åter­be­tal­ning­en bara leve­re­rat in 6 % till Skat­te­ver­ket och mer än så får kun­den inte dra av som ingå­en­de moms! Det­ta enligt den s.k. reci­pro­ci­tets­prin­ci­pen, säger Skat­te­ver­ket, utan att, i ären­den som avser tiden före 2008, stäl­la vill­ko­ret att tryc­ke­ri­et ska ha utfär­dat kre­dit­fak­tu­ra till de kun­der som debi­te­rats för hög moms, innan åter­be­tal­ning till tryc­ke­ri­et kan ske. För tiden där­ef­ter är ju det­ta regle­rat, som fram­gått ovan. Skat­te­ver­ket stäl­ler nu (upp till 6 år i efter­hand) krav på tryc­ke­rikun­der­na att beta­la in till Skat­te­ver­ket lika sto­ra belopp, som Skat­te­ver­ket åter­be­ta­lat till tryc­ke­ri­er­na. Det­ta enligt lagen om efter­be­skatt­ning. Sam­ti­digt häv­dar man att reci­pro­ci­te­ten ska gäl­la – men bara i frå­ga om Skat­te­ver­kets kas­sa: det som i det här fal­let går ut ur den, ska täc­kas av lika myc­ket in!

Jag har insyn i ett litet för­lag, som lever under myc­ket små eko­no­mis­ka för­hål­lan­den och har efter för­må­ga del­ta­git i för­la­gets skrift­li­ga och i någon mån munt­li­ga dia­log med Skat­te­ver­ket. Sedan mit­ten av decem­ber och fram till dags dato har den­na dia­log resul­te­rat i ett antal skri­vel­ser från Skat­te­ver­ket om sam­man­ta­get 24 styc­ken A4- sidor avse­en­de ”Över­vä­gan­de om beslut”, ”Beslut”, ”Ompröv­ning av beslut” och ”Obli­ga­to­risk ompröv­ning av beslut”. Från för­la­gets sida inskrän­ker sig skrift­väx­ling­en till 12 sidor invänd­ning­ar mot de oli­ka beslu­ten inklu­si­ve ett över­kla­gan­de till För­valt­nings­rät­ten i Stock­holm samt en begä­ran om anstånd med inbe­tal­ning av ca 150 000 kro­nor (= skill­na­den mel­lan 25 % och 6 % moms) till Skat­te­ver­ket i efter­be­skatt­ning för enbart 2005. Det­ta sena­re har med­gi­vits efter diver­se omgång­ar med Skat­te­ver­ket, intill dess att pre­ju­di­ce­ran­de dom avkun­nats i Högs­ta För­valt­nings­dom­sto­len. Den­na har ännu inte tagit beslut om pröv­nings­till­stånd i med det­ta likar­ta­de mål, som med vari­e­ran­de utfall prö­vats i kam­ma­rät­ter på ett antal plat­ser i lan­det och sedan över­kla­gats av såväl Skat­te­ver­ket som tryc­ke­rikun­der, bero­en­de på åt vil­ket håll domen gått.

Sär­skilt att note­ra i vårt fall (och san­no­likt i de fles­ta and­ra fall) är, att tryc­ke­ri­et, som redan fått till­ba­ka belop­pet plus rän­ta på det­sam­ma, inte vill beta­la peng­ar­na vida­re till för­la­get utan avvak­tar slutut­fall i HFD. När för­la­get fram­hål­ler tryc­ke­ri­ets ovil­ja för Skat­te­ver­ket, hän­vi­sar Skat­te­ver­ket, utan syn­bar för­lä­gen­het, för­la­get till att öpp­na en civil­rätts­lig pro­cess mot tryc­ke­ri­et med allt vad det skul­le inne­bä­ra i form av öds­lad tid och peng­ar. Att Skat­te­ver­ket dess­utom” har mage” att för­sö­ka tjä­na på rän­te­dif­fe­ren­sen, max­i­me­rar gra­den av oskä­lig­het i kra­ven, som ju tvek­löst har sin grund i Skat­te­ver­kets klan­ti­ga och självs­vål­di­ga hand­lägg­ning av frå­gan från bör­jan till slut.

Om det läge, som råder för när­va­ran­de i den här frå­gan, skul­le bli slutut­fal­let, så inne­bär det att för­la­get kom­mer att ha erlagt 44 % i moms i stäl­let för de 6 % som nume­ra ska gäl­la. Det inne­bär vida­re att Skat­te­ver­kets moms­be­last­ning på den­na del av mark­na­den för­blir oför­änd­rat 25 % för den aktu­el­la peri­o­den och att tryc­ke­ri­et gör en orätt­mä­tig till­kom­man­de vinst om 19 % på den­na del av sin omsätt­ning.

Det enda posi­ti­va i den här histo­ri­en är, att det stö­der rege­ring­ens ”arbets­lin­je” så till vida att den bidrar till full sys­sel­sätt­ning av ett bety­dan­de antal hand­läg­ga­re i Skat­te­ver­ket, juris­ter och and­ra tjäns­te­män i oli­ka rätts­in­stan­ser, juris­ter och skat­te­kon­sul­ter plus ett stort antal anställ­da hos san­no­likt tusen­tals tryc­ke­rikun­der runt om i vårt land. Ett raf­fi­ne­rat sätt att dri­va ”arbets­lin­jen” och ”främ­ja före­ta­gan­det” genom lätt­na­der i eko­no­miskt och admi­nist­ra­tivt avse­en­de. Men man ska kanske inte gnäl­la på poli­ti­ker­na i det här avse­en­det; de får ju inte ingri­pa för att rät­ta till galen­ska­per i det dag­li­ga livet, för då kal­las det ju minis­ter­sty­re.

Men vem vet – minis­ter­sty­re vore kanske inte så tokigt ibland – om vi har klo­ka minist­rar!?!

Det finns en hel del att tilläg­ga i den här saken, men det skul­le bli för tja­tigt, så jag åter­kom­mer måhän­da i stäl­let med en del­rap­port om året från det här ”caset” någ­ra år fram­åt – om jag får leva och ha häl­san och om ni orkar hänga med.

Hej då och glad vår! 🙂

Det är inte möjligt att kommentera just nu.