Tillväxt och effektivitet

27 november, 2014
Kommentarer inaktiverade för Tillväxt och effektivitet

I den dagliga nyhetsrapporteringen används begreppet tillväxt flitigt.

Tillväxt lyfts vanligtvis fram som något attraktivt och eftersträvansvärt. Ungefär så här brukar siffrorna rapporteras: Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, uppgick till 3 776 miljarder kronor år 2013. Jämfört med 2012 ökade BNP med 1,5 procent. Tillväxten under det andra kvartalet 2014 var 2,6 procent. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP—Sverige/

Men vad betyder tillväxt egentligen och vad omfattas? De vanligaste beskrivningarna av ekonomisk tillväxt syftar på ökningen av ett samhälles samlade produktion av varor och tjänster. Idén att ekonomier kan växa har en flera hundra år lång historia och tillväxt är i dag den främsta ledstjärnan i varje nations politik. Men märkligt nog är begreppet ekonomisk tillväxt ännu inte riktigt väl definierat, och det finns följaktligen inget riktigt bra sätt att mäta det. Vanligtvis mäts tillväxten, precis som jag skrev inledningsvis, av bruttonationalprodukten (BNP) som ett mått på ekonomisk tillväxt. Men detta betyder inte att ekonomisk tillväxt är samma sak som ökad BNP. Ett vanligt exempel på bruttonationalproduktens tillkortakommande som tillväxtmått är att hemarbete inte räknas in i BNP. Det är inte alls självklart vilka ”varor och tjänster” som ska tas med då man räknar ut ett samhälles ekonomiska tillväxt. I vissa länder kan man behöva köpa biljett för att få inträde till naturreservat, vilket innebär att den ”tjänsten” räknas med i BNP.

I Sverige är skogspromenader alldeles gratis och räknas därför inte in i BNP.

Vilka är de största tillväxthindren? Enligt Tillväxtverkets statistik är konkurrens från andra företag, tillgång till lämplig arbetskraft, lagar och myndighetsregler de största hindren för ökad tillväxt bland företagen. Resultaten visar att 28 procent av småföretagen anser att hård konkurrens från andra företag utgör ett stort hinder för tillväxt. Motsvarande siffra för tillgång till lämplig arbetskraft och lagar och myndighetsregler är 22 procent. Faktorer som kapitalförsörjning och infrastruktur utgör i genomsnitt inte lika stora tillväxthinder. Bland företagare med utländsk bakgrund är det dock hela 21 procent som anser att tillgång till lån och krediter utgör ett stort hinder för tillväxt.

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/foretagande/hinderfortillvaxt.4.2fb8c83014597db7ce977ea6.html

Och om vi håller kvar vid hindret som tas upp avseende tillgång till lämplig arbetskraft så har Entreprenörskapsforum nyligen gått ut med ett uttalande om att högutbildade är 2-3 gånger mer effektiva än lågutbildade. Ett påstående som är högst intressant i sig och jag skulle gärna veta mer om hur de kommit fram till den slutsatsen. Bortsett från den detaljen så påtalar de vikten av att få rätt folk på rätt plats och att vi idagsläget har en begåvningsreserv som inte används fullt ut och detta påverkar också tillväxten. Det vill säga alla de personer som har en universitetsutbildning men av olika anledningar inte kommer in på arbetsmarknaden. Tillväxten hade kunnat vara ännu högre om matchningen på arbetsmarknaden fungerat bättre, säger ekonomiprofessor Pontus Braunerhjelm på KTH i en artikel på http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4218&grupp=3692&artikel=6023175.

Under perioden 2000-2010 växte den svenska ekonomin med 30 procent.

Ungefär hälften av den ökningen kan förklaras med att antalet högutbildade steg med mer än en halv miljon personer under samma period, visar beräkningarna i forskningsrapporten från Entreprenörskapsforum.

Ett komplext och spännande ämne som omfattar både integrationspolitik, utbildning, förtroende, lagstiftning, synsätt, vanor och traditioner men också att våga prova nya vägar. Men att påstå att en grupp människor är mer effektiv än andra låter i mina öron lite elitistisk och överdrivet.

Det är inte möjligt att kommentera just nu.