Tillväxt och effektivitet

27 november, 2014
Kommentarer inaktiverade för Tillväxt och effektivitet

I den dag­li­ga nyhets­rap­por­te­ring­en används begrep­pet till­växt fli­tigt.

Till­växt lyfts van­ligt­vis fram som något attrak­tivt och efter­strä­vans­värt. Unge­fär så här bru­kar siff­ror­na rap­por­te­ras: Sve­ri­ges brut­to­na­tio­nal­pro­dukt, BNP, upp­gick till 3 776 mil­jar­der kro­nor år 2013. Jäm­fört med 2012 öka­de BNP med 1,5 pro­cent. Till­väx­ten under det and­ra kvar­ta­let 2014 var 2,6 pro­cent. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP—Sverige/

Men vad bety­der till­växt egent­li­gen och vad omfat­tas? De van­li­gas­te beskriv­ning­ar­na av eko­no­misk till­växt syf­tar på ökning­en av ett sam­häl­les sam­la­de pro­duk­tion av varor och tjäns­ter. Idén att eko­no­mi­er kan växa har en fle­ra hund­ra år lång histo­ria och till­växt är i dag den främs­ta led­stjär­nan i var­je nations poli­tik. Men märk­ligt nog är begrep­pet eko­no­misk till­växt ännu inte rik­tigt väl defi­ni­e­rat, och det finns följakt­li­gen ing­et rik­tigt bra sätt att mäta det. Van­ligt­vis mäts till­väx­ten, pré­cis som jag skrev inled­nings­vis, av brut­to­na­tio­nal­pro­duk­ten (BNP) som ett mått på eko­no­misk till­växt. Men det­ta bety­der inte att eko­no­misk till­växt är sam­ma sak som ökad BNP. Ett van­ligt exem­pel på brut­to­na­tio­nal­pro­duk­tens till­kor­ta­kom­man­de som till­växt­mått är att hem­ar­be­te inte räk­nas in i BNP. Det är inte alls själv­klart vil­ka ”varor och tjäns­ter” som ska tas med då man räk­nar ut ett sam­häl­les eko­no­mis­ka till­växt. I vis­sa län­der kan man behö­va köpa bil­jett för att få inträ­de till natur­re­ser­vat, vil­ket inne­bär att den ”tjäns­ten” räk­nas med i BNP.

I Sve­ri­ge är skogs­pro­me­na­der all­de­les gra­tis och räk­nas där­för inte in i BNP.

Vil­ka är de störs­ta till­växt­hind­ren? Enligt Till­växt­ver­kets sta­tistik är kon­kur­rens från and­ra före­tag, till­gång till lämp­lig arbets­kraft, lagar och myn­dig­hets­reg­ler de störs­ta hind­ren för ökad till­växt bland före­ta­gen. Resul­ta­ten visar att 28 pro­cent av små­fö­re­ta­gen anser att hård kon­kur­rens från and­ra före­tag utgör ett stort hin­der för till­växt. Mot­sva­ran­de siff­ra för till­gång till lämp­lig arbets­kraft och lagar och myn­dig­hets­reg­ler är 22 pro­cent. Fak­to­rer som kapital­för­sörj­ning och infra­struk­tur utgör i genom­snitt inte lika sto­ra till­växt­hin­der. Bland före­ta­ga­re med utländsk bak­grund är det dock hela 21 pro­cent som anser att till­gång till lån och kre­di­ter utgör ett stort hin­der för till­växt.

http://​www​.till​vaxt​ver​ket​.se/​h​u​v​u​d​m​e​n​y​/​f​a​k​t​a​o​c​h​s​t​a​t​i​s​t​i​k​/​f​o​r​e​t​a​g​a​n​d​e​/​h​i​n​d​e​r​f​o​r​t​i​l​l​v​a​x​t​.​4​.​2​f​b​8​c​8​3​0​1​4​5​9​7​d​b​7​c​e​9​7​7​e​a​6​.​h​tml

Och om vi hål­ler kvar vid hind­ret som tas upp avse­en­de till­gång till lämp­lig arbets­kraft så har Ent­re­pre­nör­skaps­fo­rum nyli­gen gått ut med ett utta­lan­de om att hög­ut­bil­da­de är 2–3 gång­er mer effek­ti­va än låg­ut­bil­da­de. Ett påstå­en­de som är högst intres­sant i sig och jag skul­le gär­na veta mer om hur de kom­mit fram till den slut­sat­sen. Bort­sett från den detal­jen så påta­lar de vik­ten av att få rätt folk på rätt plats och att vi idags­lä­get har en begåv­nings­re­serv som inte används fullt ut och det­ta påver­kar ock­så till­väx­ten. Det vill säga alla de per­so­ner som har en uni­ver­si­tets­ut­bild­ning men av oli­ka anled­ning­ar inte kom­mer in på arbets­mark­na­den. Till­väx­ten hade kun­nat vara ännu hög­re om match­ning­en på arbets­mark­na­den fun­ge­rat bätt­re, säger eko­no­mi­pro­fes­sor Pon­tus Brau­ner­h­jelm på KTH i en arti­kel på http://​sve​ri​ges​ra​dio​.se/​s​i​d​a​/​g​r​u​p​p​s​i​d​a​.​a​s​p​x​?​p​r​o​g​r​a​m​i​d​=​4​2​1​8​&​g​r​u​p​p​=​3​6​9​2​&​a​r​t​i​k​e​l​=​6​0​2​3​175.

Under peri­o­den 2000–2010 väx­te den svens­ka eko­no­min med 30 pro­cent.

Unge­fär hälf­ten av den ökning­en kan för­kla­ras med att anta­let hög­ut­bil­da­de steg med mer än en halv mil­jon per­so­ner under sam­ma peri­od, visar beräk­ning­ar­na i forsk­nings­rap­por­ten från Ent­re­pre­nör­skaps­fo­rum.

Ett kom­plext och spän­nan­de ämne som omfat­tar både integ­ra­tions­po­li­tik, utbild­ning, för­tro­en­de, lag­stift­ning, syn­sätt, vanor och tra­di­tio­ner men ock­så att våga pro­va nya vägar. Men att påstå att en grupp män­ni­skor är mer effek­tiv än and­ra låter i mina öron lite eli­tis­tisk och över­dri­vet.

Det är inte möjligt att kommentera just nu.