Territoriell integritet

1 februari, 2015
Kommentarer inaktiverade för Territoriell integritet
Territoriell integritet

För­fat­ta­re: Björn Sand­ström, Mari­nof­fi­cer, för­fat­ta­re och kon­sult

Som f.d. lära­re i stra­te­gi och folk­rätt vid Mili­tär­hög­sko­lan tyc­ker jag det kan fin­nas anled­ning att för­tyd­li­ga vad ubåts­in­trång­et i Stock­holms skär­gård egent­li­gen har för folk­rätts­lig sta­tus. Intrång­et sked­de på inre vat­ten, långt in i skär­går­den, vil­ket folk­rätts­ligt är syn­ner­li­gen all­var­ligt. Det kan fak­tiskt jäm­stäl­las med en krigs­hand­ling och ska där­för kun­na bemö­tas med vapen­in­sats utan före­gå­en­de var­ning. Efter årtion­den av ned­rust­ning hade dock vår tand­lö­sa marin knap­past den­na möj­lig­het.

Även om vår stats­mi­nis­ter, vid sin, för­svars­mi­nis­terns och ÖB:s press­kon­fe­rens, utta­la­de att kränk­ning­en var helt oac­cep­ta­belt, så fick man intryc­ket av att han inte rik­tigt för­stod skill­na­den mel­lan inre vat­ten och vårt sjö­ter­ri­to­ri­um i form av ter­ri­to­ri­al­ha­vet.

Masterclub, territoriell integritet

Mas­ter­club, Ter­ri­to­ri­ell integri­tet

Inre vat­ten är folk­rätts­ligt att jäm­stäl­las med land­ter­ri­to­ri­et. Det omfat­tar alla vat­ten­drag såsom sjö­ar, älvar, åar och kana­ler, samt ham­nar och skär­går­dar innan­för den s.k. bas­lin­jen, vil­ken dras mel­lan de ytters­ta öar­na och skä­ren som inte stän­digt överspo­las av havet. Bas­lin­jen anges i alla kust­sjö­kort.

Utan­för bas­lin­jen över­går vårt ter­ri­to­ri­um i ter­ri­to­ri­al­ha­vet som sträc­ker sig 12 distans-minu­ter (22 224m) ut från bas­lin­jen till nations­grän­sen. Ter­ri­to­ri­al­ha­vets stor­lek har av hävd bestämts av hur långt ut strand­sta­ten kan över­va­ka och häv­da sitt ter­ri­to­ri­um med vapen. Den min­nes­go­de läsa­ren kanske minns att man histo­riskt talat om en tre­mi­la­g­räns (tre nau­tis­ka mil/​distansminuter, såle­des 5 556m), vil­ket var så långt ut till havs dåti­dens kano­ner nåd­de. I takt med vapen­ut­veck­ling­en har sjö­ter­ri­to­ri­et utvid­gats och ter­ri­to­ri­al­ha­vet sträc­ker sig idag 12 M ut från bas­lin­jen. Det­ta gäl­ler alla strand­sta­ter i Öster­sjön.

Utan­för sjö­ter­ri­to­ri­et föl­jer det fria havet i vil­ket strand­sta­ter­na efter sär­skil­da över­ens­kom­mel­ser kan eta­ble­ra eko­no­mis­ka zoner som ger rätt att utvin­na råva­ror som olja och gas samt rätt till viss juris­dik­tion. På det fria havet har alla sta­ters mari­ner rätt att vis­tas fritt.

På ter­ri­to­ri­al­ha­vet lik­som på inre vat­ten får inga utländs­ka strids­kraf­ter eller stats­far­tyg uppe­hål­la sig utan sär­skilt till­stånd. Alla såda­na olov­li­ga intrång ska enligt folk­rät­ten avvi­sas. Till­stånd att besö­ka en svensk hamn kan emel­ler­tid ges t.ex. för örlogs­be­sök.

Kränk­ning­ar av ter­ri­to­ri­al­ha­vet betrak­tas inte som lika all­var­li­ga som på inre vat­ten. En sådan kränk­ning kan ju ha skett av miss­tag t.ex. fel­na­vi­ge­ring. Det krän­kan­de far­ty­get ska emel­ler­tid enligt folk­rät­ten upp­märk­sam­mas på kränk­ning­en och avvi­sas. Om det krän­kan­de far­ty­get är en ubåt sker det­ta genom att man fäl­ler knall­skott var­ef­ter den objud­na gäs­ten för­vän­tas avlägs­na sig ut på fritt hav. Sker inte det­ta ska vapen­makt använ­das för att tvinga upp inkräk­ta­ren.

På inre vat­ten är det annorlun­da. Här kan fel­na­vi­ge­ring ute­slu­tas. Vapen­makt i syf­te att tvinga upp eller sän­ka under­vat­tens­far­kos­ten ska sät­tas in utan före­gå­en­de var­ning. En främ­man­de ubåt som upp­täcks på t.ex. Kan­holms­fjär­den ska folk­rätts­ligt bekäm­pas på ”likar­tat sätt” som en främ­man­de strids­vagn som upp­täcks olov­li­gen utan­för Rosen­bad.

Kan Sve­ri­ge inte leva upp till des­sa krav på för­svars­mak­ten i syf­te att vär­na vår ter­ri­to­ri­el­la integri­tet är det all­var­ligt.

Enligt folk­rät­ten ska var­je nation kun­na upp­vi­sa:

  1. En befolk­ning
  2. En rege­ring som styr lan­det
  3. Ett terit­to­ri­um som kan över­va­kas och värnas/​försvaras

Kan man inte upp­fyl­la des­sa tre grund­läg­gan­de folk­rätts­li­ga krav kan and­ra sta­ter ifrå­ga­sät­ta vår sta­tus som nation och delar av vårt ter­ri­to­ri­um kan kom­ma att betrak­tas som and­ra län­ders rätt­mä­ti­ga till­hö­rig­het. Och vi mås­te kom­ma ihåg att i det inter­na­tio­nel­la syste­met gäl­ler i förs­ta hand den star­kes rätt. Det­ta har nu under fle­ra år demon­stre­rats av Ryss­land gente­mot sina grann­län­der. Ock­så vi tycks nu ingå i den­na bild.

Full­stän­digt oac­cep­ta­belt”, sa vår stats­mi­nis­ter om den senas­te ubåtskränk­ning­en, och för­sök­te visa hand­lings­kraft.

Men då räc­ker det knap­past att eta­ble­ra ett säker­hets­po­li­tiskt råd inom rege­ring­en utan del­ta­ga­re från pro­fes­sio­nen. Ett råd som för­u­tom de säker­hets­po­li­tis­ka hoten ock­så ska dis­ku­te­ra kli­mat­hot, ebo­la, ter­ro­rism och myc­ket annat. Ste­fan Löfven får gär­na sit­ta ned med Åsa Rom­son och de and­ra minist­rar­na, dric­ka kaf­fe och dis­ku­te­ra, men det­ta kan knap­past göra anspråk på att vara hand­lings­kraft.

Nu gäl­ler det i stäl­let att vak­na upp och gå från ord till hand­ling. Det gäl­ler att sna­rast möj­ligt åter­upp­rät­ta och för­stär­ka mari­nen och för den delen hela för­svars­mak­ten lik­som många delar av det civi­la total­för­sva­ret. Först när vi åter­fått en rim­lig för­svars­för­må­ga kan stats­mi­nis­tern slapp­na av och dric­ka kaf­fe med gott sam­ve­te.

Björn Sand­ström, Mari­nof­fi­cer, för­fat­ta­re och kon­sult

Det är inte möjligt att kommentera just nu.