Från analog till digital marksänd ljudradio – en plan från Digitalradiosamordningen

5 april, 2015
Kommentarer inaktiverade för Från analog till digital marksänd ljudradio – en plan från Digitalradiosamordningen

Dyrt och onödigt investera i  marksänd digitalradio

Dyrt och onö­digt inve­ste­ra i mark­sänd digi­tal­ra­dio


För­fat­ta­re: Ber­til Thorn­gren, Prof. vid Han­dels­hög­sko­lan i Stock­holm

En (even­tu­ell) över­gång till digi­tal mark­sänd rund­ra­dio — “Dyrt och onö­digt” eller “Inför digi­tal­ra­dio snabbt

Bak­grund

I novem­ber 2014 pre­sen­te­ra­des rap­por­ten “Från ana­log till digi­tal mark­sänd radio – en plan från Digi­tal­ra­di­o­sam­ord­ning­en (SOU 2014:77)”. Den sär­skil­da utre­da­ren Nina Wormbs, docent i tek­nik­histo­ria vid KTH, sam­man­fat­ta­de huvud­bud­ska­pet i ett debat­tin­lägg med rubri­ken “Inför digi­tal­ra­dio snabbt- släck FM-ban­det år 2022″ (DN Debatt. 1 dec. 2014).

Före­trä­da­re för Ingen­jörs­ve­ten­skaps­a­ka­de­mi­en (IVA) pub­li­ce­ra­de dock snabbt ett motin­lägg med rubri­ken “Dyrt och onö­digt inve­ste­ra i mark­sänd digi­tal­ra­dio” (DN Debatt 3 dec. 2014).

Kon­su­men­ter­nas behov till­go­do­ses bätt­re och bil­li­ga­re med redan befint­lig tek­nik, sär­skilt som den före­slag­na ersät­ta­ren (DAB+), bedöms ha all­var­li­ga tek­nis­ka bris­ter. En even­tu­ell släck­ning av dagens FM-nät skul­le inne­bä­ra att alla befint­li­ga radi­o­ap­pa­ra­ter i hus­håll och bilar blev obruk­ba­ra – och där­med ock­så dagens fun­ge­ran­de kana­ler och tek­nik för infor­ma­tion till all­män­he­ten i kris­si­tu­a­tio­ner.

I en just avslu­tad for­mell remiss­be­hand­ling fram­för tunga instan­ser som KTH, Stif­tel­sen för IT-infra­struk­tur och Erics­son samt regu­la­tö­ren PTS likar­tad kri­tik. Det finns dock exem­pel på mer posi­ti­va reak­tio­ner från and­ra än Sve­ri­ges Radio, t.ex från Svens­ka Jour­na­list­för­bun­det.

Samt­li­ga ytt­ran­den kan läsas samt lad­das ner här.

Det finns anled­ning räk­na med fort­satt liv­lig debatt inför kom­man­de beslut under höst­riks­da­gen.

Så vad gäl­ler saken?

Frå­gan gäl­ler argu­men­ten för respek­ti­ve emot en digi­ta­li­se­ring av mark­nä­ten – d.v.s tek­ni­ken i de radi­o­mas­ter som sän­der sig­na­ler till lan­dets radi­o­mot­ta­ga­re i hus­håll, samt bilar mm.

Dis­kus­sio­nen är foku­se­rad på vil­ka ytter­li­ga­re för­de­lar och extra kost­na­der som just digi­tal över­fö­ring via radi­o­mas­ter skul­le inne­bä­ra.

I övrigt är utbu­det från Sve­ri­ges Radio fak­tiskt redan digi­ta­li­se­rat och till­gäng­ligt via använ­dar­nas fas­ta och mobi­la nät. Den­na digi­ta­li­se­ring har med­fört en rad mer­vär­den för såväl använ­da­re som Sve­ri­ges Radio.

Utsänd­ning­en av ljud kan kom­plet­te­ras med såväl bild som kom­plet­te­ran­de bak­grunds­in­for­ma­tion. De lyss­na­re som mis­sat något pro­gram har möj­lig­het att lyss­na i efter­hand via SR Play eller inspe­lad Pod­ra­dio (-cast). Ock­så de som befin­ner sig utan­för lan­det har möj­lig­het att lyss­na obe­ro­en­de av såväl rum som tid.

Sve­ri­ges Radio kan sägas lig­ga i inter­na­tio­nell fram­kant vad gäl­ler det­ta redan digi­ta­li­se­ra­de utbud.

Sedan länge har dock Sve­ri­ges Radio haft ambi­tio­nen att dess­utom digi­ta­li­se­ra ock­så själ­va utsänd­ning­en via det mast­bur­na mark­nä­tet. Det nu aktu­el­la för­sla­get har en lång för­histo­ria från tiden före fram­väx­ten av Inter­net. Den nu före­slag­na DAB-tek­ni­ken (som står för Digi­tal Audio Bro­adcast) har sina röt­ter från 1990-talet och har under 2000-talet prö­vats som ett kom­ple­ment till de ana­lo­ga FM-näten i ett antal län­der i Euro­pa.

Lyss­nar­in­tres­set för att inkö­pa nya DAB-appa­ra­ter har dock varit mått­fullt – sär­skilt vad gäl­ler instal­la­tio­ner för radio-lyss­nan­de i bilar. I det­ta fall räc­ker det säl­lan med ett enkelt byte av appa­rat eftersom radi­o­funk­tio­nen ofta är inte­gre­rad med and­ra funk­tio­ner som GPS, back­ra­dar och hands­free mobil etc.

En omställ­ning kan där­med bli så kost­nads­krä­van­de att många avstår.

Mot den­na bak­grund kom Leif Pagrot­sky, som dåva­ran­de kul­tur-minis­ter, att 2005 att sät­ta stopp för något (obli­ga­to­riskt) infö­ran­de av DAB med åtföl­jan­de släck­ning av FM-näten. Han såg inte att det fanns någon använ­dar­nyt­ta som skul­le kun­na moti­ve­ra att mil­jon­tals befint­li­ga FM-appa­ra­ter i hus­håll och bilar skul­le bli obruk­ba­ra.

Där­av de oför­stå­en­de reak­tio­ner­na inför att för­sla­gen om släck­ning av FM-näten nu åter­kom­mit tio år sena­re. Någon sådan släck­ning har ännu inte genom­förts i något land. I grann­lan­det Nor­ge finns vis­ser­li­gen för­slag i den­na rikt­ning, vil­ket kanske fun­ge­rat som inspi­ra­tions­käl­la. Sam­ti­digt har grann­lan­det Fin­land (och även Åland), valt att helt avstå. Någ­ra gemen­sam­ma beslut på EU-nivå finns inte, utan väg­va­let vari­e­rar från land till land.

Kerstin Brunn­berg (tidi­ga­re VD för Sve­ri­ges Radio) pub­li­ce­ra­de ett enga­ge­rat inlägg “Digi­ta­li­se­ring en ödes­frå­ga för radi­on” (SvD Bränn­punkt 29 nov. 2014).

Hon ser argu­ment för en tidi­ga­re släck­ning av FM-näten i Sve­ri­ge jäm­fört med övri­ga Euro­pa. I lik­het med and­ra före­språ­ka­re tonar hon ner pro­blem och kost­na­der för appa­rat-byten, med hän­vis­ning till de omställ­ning­ar mel­lan gene­ra­tio­ner som skett på det mobi­la områ­det (“Vi har gjort det förr”).

Någon mot­sva­rig­het till en ner­släck­ning av FM-nätet finns dock inte på mobil­om­rå­det. Det ursprung­li­ga nätet för NMT 450 var till­gäng­ligt fram till 2007 – d.v.s. 26 år efter intro­duk­tio­nen.

Efter­föl­ja­ren GSM star­ta­de 1982 och är fort­fa­ran­de i bruk efter 23 år. Någon släck­ning av 3G-näten efter 15 år är inte hel­ler aktu­ell, trots intro­duk­tio­nen av en fjär­de gene­ra­tion (4G) 2009 samt pla­ner på en fem­te gene­ra­tion på gång. Det finns fort­fa­ran­de de som är nöj­da med att kun­na ringa tele­fon­sam­tal med sin befint­li­ga mobil. Sam­ti­digt som and­ra valt att byta till appa­ra­ter med stör­re möj­lig­het att över­fö­ra data och bil­der. Eftersom de oli­ka näten exi­ste­rar vid sidan av varand­ra finns en andra­hands­mark­nad för de appa­ra­ter som man valt att byta ut.

De skil­da gene­ra­tio­ner­na möter skil­da kund­be­hov

För att und­vi­ka ev. miss­för­stånd: Det råder bred sam­syn vad gäl­ler bety­del­sen av fort­satt utsänd­ning via mark­nä­tets radi­o­mas­ter. Även om de fles­ta i Sve­ri­ge redan i dags­lä­get har till­gång till inter­net i bosta­den via fas­ta och mobi­la nät erbju­der mark­nä­tet täck­ning ock­så i glest bebod­da delar av lan­det. Ock­så under freds­mäs­si­ga för­hål­lan­den kan infor­ma­tion om exem­pel­vis stör­re skogs­brän­der behö­va nå yrkes­verk­sam­ma inom reel­la näring­ar, samt for­don på gen­om­re­sa i gles­bygd. På den­na vik­ti­ga punkt ger dagens mark­nät uni­ka för­ut­sätt­ning­ar att nå ut via VMA (Var­ning­ar till All­män­he­ten), i kraft av såväl täck­ning som den mas­si­va till­gång­en till FM-appa­ra­ter i for­don. Till det­ta kom­mer möj­lig­he­ten att sän­da tra­fi­k­var­ning­ar via FM-nätets RDS-funk­tion.

För att ett DAB-nät ska kun­na över­ta des­sa bered­skaps­funk­tio­ner räc­ker det inte med yttäc­kan­de sänd­ning, utan det är ock­så nöd­vän­dig beak­ta att inne­hav och bruk av DAB-appa­ra­ter när­mat sig sam­ma höga nivå som gäl­ler för dagens FM-appa­ra­ter..

PS. I sitt ytt­ran­de har regu­la­tö­ren Post & Tele­sty­rel­sen på s.9–10 kom­men­te­rat utred­ning­ens “släck­nings-kri­te­ri­um”, enligt vil­ket “50 pro­cent av lyss­na­re ska dag­li­gen lyss­na på radio via en digi­tal platt­form”.

PTS menar att det inte är ända­måls­en­ligt att i vill­ko­ret inklu­de­ra allt digi­talt lyss­nan­de. Det är mer rim­ligt att endast inklu­de­ra lyss­na­re som lyss­nar digi­talt via mark­nä­tet. Det är både otyd­ligt och oprak­tiskt på fle­ra sätt: dels så anges inte vil­ka digi­ta­la platt­for­mar som avses och dels defi­nie­ras inte vad som menas med radi­o­lyss­nan­de via en digi­tal platt­form. Inklu­de­ras and­ra digi­ta­la platt­for­mar som webb­ra­dio, så kan i prak­ti­ken en situ­a­tion upp­stå där det ana­lo­ga mark­nä­tet släcks till för­mån för det digi­ta­la mark­nä­tet trots att det är myc­ket få som lyss­nar på radio över det digi­ta­la mark­nä­tet.

Det­ta kan med­fö­ra ett stort lyss­nar­tapp för ljud­ra­dio som hel­het. Om 50 pro­cent av lyss­nar­na lyss­nar på radio via någon digi­tal platt­form släcks FM-nätet för SR och kom­mer­si­ell radio enligt utre­da­rens plan. Det bety­der att 50 pro­cent av lyss­nar­na fort­fa­ran­de lyss­nar på FM-radio medan det hypo­te­tisk inte behö­ver vara någ­ra som lyss­nar på DAB utan all lyss­ning kan ske via webb­ra­dio. SR skul­le kun­na kom­ma i en situ­a­tion då de trots en befolk­ningstäck­ning i digi­ta­la mark­nä­tet på 99,8 pro­cent inte når befolk­ning­en i Sve­ri­ge via något mark­nät. PTS stäl­ler sig där­för frå­gan­de inför utform­ning­en av det­ta krav.

— (under­stryk­ning­ar­na insat­ta av Ber­til Th.)

Käl­lor:

SOU 2014:77
Nina Wormbs, publ. 2014-12-01
IVA, publ. 2014-12-03
Kerstin Brunn­berg, publ. 2014-11-29
Post- och tele­sty­rel­sen remissvar (PDF)
Samt­li­ga remissvar hos rege­rings­kans­li­et

Det är inte möjligt att kommentera just nu.