Från analog till digital marksänd ljudradio – en plan från Digitalradiosamordningen

5 april, 2015
Kommentarer inaktiverade för Från analog till digital marksänd ljudradio – en plan från Digitalradiosamordningen

Dyrt och onödigt investera i  marksänd digitalradio

Dyrt och onödigt investera i marksänd digitalradio


Författare: Bertil Thorngren, Prof. vid Handelshögskolan i Stockholm

En (eventuell) övergång till digital marksänd rundradio – ”Dyrt och onödigt” eller ”Inför digitalradio snabbt

Bakgrund

I november 2014 presenterades rapporten ”Från analog till digital marksänd radio – en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)”. Den särskilda utredaren Nina Wormbs, docent i teknikhistoria vid KTH, sammanfattade huvudbudskapet i ett debattinlägg med rubriken ”Inför digitalradio snabbt- släck FM-bandet år 2022” (DN Debatt. 1 dec. 2014).

Företrädare för Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) publicerade dock snabbt ett motinlägg med rubriken ”Dyrt och onödigt investera i marksänd digitalradio” (DN Debatt 3 dec. 2014).

Konsumenternas behov tillgodoses bättre och billigare med redan befintlig teknik, särskilt som den föreslagna ersättaren (DAB+), bedöms ha allvarliga tekniska brister. En eventuell släckning av dagens FM-nät skulle innebära att alla befintliga radioapparater i hushåll och bilar blev obrukbara – och därmed också dagens fungerande kanaler och teknik för information till allmänheten i krissituationer.

I en just avslutad formell remissbehandling framför tunga instanser som KTH, Stiftelsen för IT-infrastruktur och Ericsson samt regulatören PTS likartad kritik. Det finns dock exempel på mer positiva reaktioner från andra än Sveriges Radio, t.ex från Svenska Journalistförbundet.

Samtliga yttranden kan läsas samt laddas ner här.

Det finns anledning räkna med fortsatt livlig debatt inför kommande beslut under höstriksdagen.

Så vad gäller saken?

Frågan gäller argumenten för respektive emot en digitalisering av marknäten – d.v.s tekniken i de radiomaster som sänder signaler till landets radiomottagare i hushåll, samt bilar mm.

Diskussionen är fokuserad på vilka ytterligare fördelar och extra kostnader som just digital överföring via radiomaster skulle innebära.

I övrigt är utbudet från Sveriges Radio faktiskt redan digitaliserat och tillgängligt via användarnas fasta och mobila nät. Denna digitalisering har medfört en rad mervärden för såväl användare som Sveriges Radio.

Utsändningen av ljud kan kompletteras med såväl bild som kompletterande bakgrundsinformation. De lyssnare som missat något program har möjlighet att lyssna i efterhand via SR Play eller inspelad Podradio (-cast). Också de som befinner sig utanför landet har möjlighet att lyssna oberoende av såväl rum som tid.

Sveriges Radio kan sägas ligga i internationell framkant vad gäller detta redan digitaliserade utbud.

Sedan länge har dock Sveriges Radio haft ambitionen att dessutom digitalisera också själva utsändningen via det mastburna marknätet. Det nu aktuella förslaget har en lång förhistoria från tiden före framväxten av Internet. Den nu föreslagna DAB-tekniken (som står för Digital Audio Broadcast) har sina rötter från 1990-talet och har under 2000-talet prövats som ett komplement till de analoga FM-näten i ett antal länder i Europa.

Lyssnarintresset för att inköpa nya DAB-apparater har dock varit måttfullt – särskilt vad gäller installationer för radio-lyssnande i bilar. I detta fall räcker det sällan med ett enkelt byte av apparat eftersom radiofunktionen ofta är integrerad med andra funktioner som GPS, backradar och handsfree mobil etc.

En omställning kan därmed bli så kostnadskrävande att många avstår.

Mot denna bakgrund kom Leif Pagrotsky, som dåvarande kultur-minister, att 2005 att sätta stopp för något (obligatoriskt) införande av DAB med åtföljande släckning av FM-näten. Han såg inte att det fanns någon användarnytta som skulle kunna motivera att miljontals befintliga FM-apparater i hushåll och bilar skulle bli obrukbara.

Därav de oförstående reaktionerna inför att förslagen om släckning av FM-näten nu återkommit tio år senare. Någon sådan släckning har ännu inte genomförts i något land. I grannlandet Norge finns visserligen förslag i denna riktning, vilket kanske fungerat som inspirationskälla. Samtidigt har grannlandet Finland (och även Åland), valt att helt avstå. Några gemensamma beslut på EU-nivå finns inte, utan vägvalet varierar från land till land.

Kerstin Brunnberg (tidigare VD för Sveriges Radio) publicerade ett engagerat inlägg ”Digitalisering en ödesfråga för radion” (SvD Brännpunkt 29 nov. 2014).

Hon ser argument för en tidigare släckning av FM-näten i Sverige jämfört med övriga Europa. I likhet med andra förespråkare tonar hon ner problem och kostnader för apparat-byten, med hänvisning till de omställningar mellan generationer som skett på det mobila området (”Vi har gjort det förr”).

Någon motsvarighet till en nersläckning av FM-nätet finns dock inte på mobilområdet. Det ursprungliga nätet för NMT 450 var tillgängligt fram till 2007 – d.v.s. 26 år efter introduktionen.

Efterföljaren GSM startade 1982 och är fortfarande i bruk efter 23 år. Någon släckning av 3G-näten efter 15 år är inte heller aktuell, trots introduktionen av en fjärde generation (4G) 2009 samt planer på en femte generation på gång. Det finns fortfarande de som är nöjda med att kunna ringa telefonsamtal med sin befintliga mobil. Samtidigt som andra valt att byta till apparater med större möjlighet att överföra data och bilder. Eftersom de olika näten existerar vid sidan av varandra finns en andrahandsmarknad för de apparater som man valt att byta ut.

De skilda generationerna möter skilda kundbehov

För att undvika ev. missförstånd: Det råder bred samsyn vad gäller betydelsen av fortsatt utsändning via marknätets radiomaster. Även om de flesta i Sverige redan i dagsläget har tillgång till internet i bostaden via fasta och mobila nät erbjuder marknätet täckning också i glest bebodda delar av landet. Också under fredsmässiga förhållanden kan information om exempelvis större skogsbränder behöva nå yrkesverksamma inom reella näringar, samt fordon på genomresa i glesbygd. På denna viktiga punkt ger dagens marknät unika förutsättningar att nå ut via VMA (Varningar till Allmänheten), i kraft av såväl täckning som den massiva tillgången till FM-apparater i fordon. Till detta kommer möjligheten att sända trafikvarningar via FM-nätets RDS-funktion.

För att ett DAB-nät ska kunna överta dessa beredskapsfunktioner räcker det inte med yttäckande sändning, utan det är också nödvändig beakta att innehav och bruk av DAB-apparater närmat sig samma höga nivå som gäller för dagens FM-apparater..

PS. I sitt yttrande har regulatören Post & Telestyrelsen på s.9-10 kommenterat utredningens ”släcknings-kriterium”, enligt vilket ”50 procent av lyssnare ska dagligen lyssna på radio via en digital plattform”.

PTS menar att det inte är ändamålsenligt att i villkoret inkludera allt digitalt lyssnande. Det är mer rimligt att endast inkludera lyssnare som lyssnar digitalt via marknätet. Det är både otydligt och opraktiskt på flera sätt: dels så anges inte vilka digitala plattformar som avses och dels definieras inte vad som menas med radiolyssnande via en digital plattform. Inkluderas andra digitala plattformar som webbradio, så kan i praktiken en situation uppstå där det analoga marknätet släcks till förmån för det digitala marknätet trots att det är mycket få som lyssnar på radio över det digitala marknätet.

Detta kan medföra ett stort lyssnartapp för ljudradio som helhet. Om 50 procent av lyssnarna lyssnar på radio via någon digital plattform släcks FM-nätet för SR och kommersiell radio enligt utredarens plan. Det betyder att 50 procent av lyssnarna fortfarande lyssnar på FM-radio medan det hypotetisk inte behöver vara några som lyssnar på DAB utan all lyssning kan ske via webbradio. SR skulle kunna komma i en situation då de trots en befolkningstäckning i digitala marknätet på 99,8 procent inte når befolkningen i Sverige via något marknät. PTS ställer sig därför frågande inför utformningen av detta krav.

– (understrykningarna insatta av Bertil Th.)

Källor:

SOU 2014:77
Nina Wormbs, publ. 2014-12-01
IVA, publ. 2014-12-03
Kerstin Brunnberg, publ. 2014-11-29
Post- och telestyrelsen remissvar (PDF)
Samtliga remissvar hos regeringskansliet

Det är inte möjligt att kommentera just nu.