En bransch i förändring

12 november, 2014
Kommentarer inaktiverade för En bransch i förändring

Många har på senare år gjort reflektionen att rekryteringsbranschen är snårig och svåröverskådlig.

Jag som befinner mig mitt i den sedan lång tid, kan inte annat än hålla med. Min bild är att det hänt mer av förändring de senaste tre åren än under tjugo år tidigare.. Hur kommer då detta sig? Som vanligt i sådana situationer är orsakssambanden komplexa och inte helt lätta att enkelt peka på, men jag tycker mig ändå kunna se vissa fenomen som mer än andra har haft betydelse.

Efter en liten kartbild av de tydligaste aktörerna inom området kommer jag att peka ut några av dessa ”game changers”.

Om man till att börja med ser rekryteringsbranschen som en matris som på den lodräta skalan har arvode i stigande grad, och på den vågräta skalan har metodik. Längst till vänster återfinns här annonsrekrytering, därefter resursbemanning, mid-bemanning, search och slutligen executive search. Kring denna uppdelning kan många ha invändningar men den har ändå, med sina eventuella brister, en pedagogisk poäng.

Arvodesnivå Anders Engman

Längst upp i högra hörnet återfinns de integrerade executive search företagen, oftast med amerikanskt ägande. Hög nivå på eftersökta befattningar, ofta i internationella företag, och arvoderade enligt en sk retainer-modell. Kort innebär det att arvodet betalas på tid och inte efter prestation ( 0, 30 och 60 dagar ). Dessa företag har inte varit opåverkade av den hårdnande konkurrensen utan har tenderat att i viss utsträckning dra sig från den lokala SME-marknaden och gå i ännu högre utsrträckning mot de stora , internationella företagen.

Närmast under denna grupp, och ibland överlappande, finns svenskägda searchföretag med internationell förankring, oftast i form av nätverk. Generellt är både befattningsnivåer och arvoden lägre medan metodiken är densamma. Ägandet av dessa företag är ofta de aktiva konsulterna.

Under dessa finns en mängd olika företag av olika beskaffenhet. Det kan vara mindre, partnerägda företag, nischade företag på befattningstyp eller bransch, databassökande bolag, bemanningsföretagens high end verksamheter, annonsföretag etc. Pris är ett tydligare konkurrensmedel och befattningsnivåerna klart lägre i snitt. Metodiken påstås ofta vara densamma, vilket inte alltid stämmer.

Det finns mängder av olika rekryteringsföretag och inte sällan hybrider som inte så enkelt låter sig inordnas i en traditionell definition, men i stort fungerar ändå denna bild.

Om man då tittar på förändringsfaktorer så är onekligen LinkedIn en sådan. Till att börja med en fri nyttighet som nu i högre och högre utsträckning kostar att utnyttja. Både ett nödvändigt hjälpmedel för branschen, men också en konkurrent so har ersatt mycket av det som historiskt var en stor del av substansen i våra företag men också givit många företag chansen att mer klara sig själva i sin rekrytering. Kunskap är inte lika exklusiv längre och kan därmed inte prissättas som förr.

Upphandling är ett växande fenomen.

Inköp har generellt flyttat fram sina positioner, inte minst i den offentliga sektorn. Enligt min mening för långt som ibland motverkar syftet att spara pengar av offentliga medel. Pris blir lätt viktigare än kvalitet, vilket i slutändan kan göra att totalkostnaden blir högre än tidigare. Snålheten bedrar visheten och man verkar mer sällan se på resultatet av själva upphandlingen och resultatet av tjänsten som en helhet. En paradox, ju duktigare inköp är på att spara, desto högre blir totalpriset. Här krävs nog ett visst omtänk kring tillämpningen av LOU.

Skall man vara rättvis kan man tillägga att denna mycket starka prispress ger utrymme för kreativa lösningar och metodutveckling. Men, som sagt, det är ändå många gånger ett skott i foten.

Ett annat nygammalt fenomen som blivit tydligare de senaste två åren är en breddning av erbjudandet hos rekryteringsföretag. Det såg vi senast runt år 2000. Man erbjuder komplementärt utvärderingstjänster av styrelser, grupper och individer, on boarding, Talent management i olika former, Interim management mm. Det fungerade inte så bra förra gången och vi får väl se om det nu är en mer bärkraftig trend och om marknaden i större utsträckning ser fördelarna i ”One stop shop”-upplägg.

Att en bransch som så länge varit förutsägbar nu hamnar i denna situation är inte unikt eller kanske inte ens på sikt negativt, men att många köpare kliar sig i huvudet kring frågan vad som är vad i denna djungel, är ett faktum. Det är nog läge för de flesta aktörer att fråga sig vad detta betyder och vart branschen är på väg och hitta sätt att anpassa sig, annars är risken stor för att plötsligt vara Out of Business.

Anders Engman © 2014-10-31

Det är inte möjligt att kommentera just nu.