Är agil utveckling en efterfrågad förmåga hos en organisation?

25 januari, 2015
Kommentarer inaktiverade för Är agil utveckling en efterfrågad förmåga hos en organisation?
Är agil utveckling en efterfrågad förmåga hos en organisation?

Författare: Merete Salmeling, Landshypotek AB

Att växa snabbt som organisation, utveckla flera nya delar av sin verksamhet parallellt och samtidigt kunna möta omvärldens snabba förändrade krav samt förutsättningar är en stor utmaning. I min roll som affärsutvecklare och tillika produktägare inom bank och finans blir därför förmågan att arbeta agilt en primär förutsättning, en klar konkurrensfördel och ett modernt sätt att möta framtiden.

Som produktägare är jag ansvarig för den utveckling som ska göras och hur den prioriteras.

En förutfattad mening hos många är att agila och mer traditionella metoder är en uppdelning mellan vad som är bra eller dåligt, men det handlar snarare om att anpassa metoder till förutsättningarna.

Varför finns agil utveckling?

Anledningen till att agil utveckling blivit så populärt är just att omvärlden förändras i allt snabbare takt och att förmågan lättrörlighet då blivit en viktig konkurrensfördel.

För er som är bekanta med lean så handlar agilt också i grunden om att skapa flöden där kundvärde kan maximeras och onödigt arbete minimeras. Detta ställer då krav på nära kontakt med sina kunder för att veta vad som är kundvärde.

Ordet agil betyder lättrörlig och är besläktat med det engelska ordet agility. Agility handlar nämligen om att ha förmågan att snabbt anpassa sig till förändring. Just så jobbar man med agil utveckling, man anpassar och förhåller sig till förändrade krav under projekt och andra utvecklingsaktiviteter.
En viktig del att veta om agil är att det inte är en metodik utan en uppsättning värderingar, attityder och principer för hur arbete bör organiseras i en ständigt föränderlig och komplex omvärld. Agil utveckling bygger i grunden på ett agilt manifest och ett antal grundläggande principer.

Det agila manifestet

  • Värdera individer och interaktion högre än processer och verktyg
  • Värdera fungerande mjukvara högre än omfattande dokumentation
  • Värdera samarbete med kunden högre än att förhandla om kontrakt
  • Värdera att reagera på förändringar högre än att följa en uppgjord plan

De gemensamma för det agila är att de bygger på arbete i korta cykler med täta releaser, iterering det vill säga kontinuerliga feedbackloopar samt samarbetet mellan människor. Agil är ett decentraliserat beslutsfattande i form av krossfunktionella och självorganiserade team. Verksamhetsnära beslut bör tas av de som sitter närmast informationen.

Genom att arbeta agilt ökar chansen att det som utvecklas faktiskt är efterfrågat, det vill saga har ett kundvärde samtidigt som onödigt arbete minimeras. Det innebär att beslut bör tas så sent som möjligt i utvecklingsprocessen, inte så tidigt som möjligt, eftersom kunskapen ökar över tid vilket leder till minskad risk. Den förädlade kunskapen som uppstår över tid handlar om ökad förståelse för både vad eller hur om det som ska utvecklas exempelvis en mjukvara.

Här utkristalliseras två parametrar som bygger vår förmågan: flexibilitet och snabbhet.

Teamet

För att bygga högpresterande team över tid måste det även finns en stark inre motivation bland medlemmarna. Denna behålls genom att en hög grad av självständighet, kontinuerlig utveckling och en stark vision finns. I min roll som produktägare finns ett team som består av både interna och externa resurser då all IT är outsourcad. För oss är även en hög grad av transparens för verksamhetens mål och vision en framgångsfaktor samt god kommunikation och relation. Genom att teamet med jämna mellanrum ser över hur vi kan bli mer effektiva, justeras och anpassas beteende vilket ständigt utvecklar arbetet. Grundsynen är att teamet och medarbetare inte behöver styras utan arbetar bäst under förutsättningarna att de inom givna ramar har stor möjlighet att påverka och känner ägande över sina uppgifter.

Utifrån detta kan vi addera parametrarna ständig förbättring och goda ansvarsfulla relationer som ytterligare bygger och stärker förmågan.

Vad är då nackdelen med agil?

En av de främsta nackdelarna med ett agilt arbetssätt är svårigheten i att bedöma samt planera tidsåtgång och den framtida kostnaden för den färdiga produkten. Med ständigt nya krav ökar också utvecklingstiden. Men då arbetet sker i mindre loopar, sprintar, kan teamet tidigt se vad som faktisk är utvecklat genom att detta visualiseras i så kallade sprint reviews en form av demo. Då kan fortsatt utveckling avbrytas om så behövs av olika anledningar.

Det gäller då att ha insikten och mandatet att kunna fortsätta att prioritera vilka funktioner som är lämpliga att förädla och vilka funktioner som bara kan specificeras. I det arbetet bör affärsutvecklaren låta styrkan och kunskapen i teamet vägleda, oavsett om det är de externa partners som organisationen valt för utveckling eller interna resurser. Det måste finnas en tillit och förståelse hos båda parter vad syftet och målet är. Det samarbetsavtal som utvecklingssamarbetet bygger på bör ta sin utgångspunkt i de agila manifestet och sen omsättas i praktiken med processer, roller och mandat för att nå framgång.

Agilt är en förmåga som skapar konkurrensfördel

Min erfarenhet av agilt arbetssätt är att det är flera parametrar som bygger förmågan. Det är snabbheten, flexibiliteten och ständig förbättring samt ett mera bestående och nära team som bygger på tillit och goda relationer. Detta givetvis tillsammans med de beståndsdelar som agilt arbetssätt bygger på.
Det är i samförståndet om värderingar och principer för agilt arbetssätt, motivationen i teamet samt insikten om verksamhetens mål och vision som det agila är en värdefull förmåga det vill säga en framgångsfaktor som skapar konkurrensfördel.

En modern och eftertraktad förmåga för att möta både kundvärde och time to market.

Merete Salmeling

Det är inte möjligt att kommentera just nu.