Vänliga veckan är död, leve vänliga veckan!

8 februari, 2015
Kommentarer inaktiverade för Vänliga veckan är död, leve vänliga veckan!

Vi är inne i februari månad. En månad som består av fettisdag, schlagerfestival på tv, diskussion om vem som blir ny KD-ledare, internationella samtal mellan toppledare om hur Ukraina-krisen ska lösas och terrorgruppen IS fortsätter sina skräckinjagande aktiviteter.

Och, inte minst, så infaller Vänliga Veckan nu vecka 7, den 9-15 februari.

Initiativet till vänliga veckan togs av en trafikräknare 1946 som berättade att under hans pass såg han 12 människor som log, 15 som såg nöjda ut medan däremot 8 569 såg ut som de var på väg till en begravning. Detta föranledde publicisten och Läkarmissionens grundare Harry Lindquist år 1946 att dra igång Vänliga Veckan, senare med understöd av idrottsledaren Ernst Killander. Den kristna tidningen Svenska Journalen och Harry Lindquist-stiftelsen började 1984 att dela ut ett årligt pris till ”Årets vänligaste svensk”, men 1999 bröts den traditionen. Vänlighet i trafiken, på arbetsplatsen och i familjen var ledorden för Vänliga Veckan som tidigare inföll första veckan i november. Man förväntades då vara särskilt vänlig och artig. Vänliga Veckan lades ner vid millennieskiftet men 2014 återlanserar Läkarmissionen Vänliga Veckan. Nu ligger Vänliga Veckan i februari (vecka 7) och förutom vänlighet i trafiken, på arbetsplatsen och familjen så läggs det till ”vänlighet på nätet”.

I år har Vänliga Veckan fokus på dem som finns i vår omgivning men som inte alltid får uppskattning.

Vad kan vi uppnå med Vänliga Veckan? Fred på jorden och bort med våld och kränkningar? Nej, det vore naivt att tro det. Men att tänka till i vardagen och agera i det lilla kan göra underverk för den människa du möter. Du vet det klassiska uttrycket ”ingen kan göra allt men alla kan göra något”.

Läs mer på Läkarmissionens sajt.

Koncept, ägande och efterfrågan

Från Vänliga Veckan till Masterclubs tema för året; ägande ur olika perspektiv, som motkraft och drivkraft. Världens befolkning blir allt äldre. Antalet människor som har fyllt 60 år var 378 miljoner 1980, i mitten av det här seklet förväntas de bli 2 miljarder. Det demografiska skiftet innebär enorma sociala och ekonomiska utmaningar. Sverige är inget undantag. År 2060 kommer vi att vara tre miljoner människor över 65 år, i stället för dagens knappa 1,9 miljoner.

Vi har alltså en åldrande befolkning att vänta och alltfler kommer att fira sin 100-årsdag. Den åldrande befolkningen blir också piggare och mer aktiv jämfört med tidigare generationer. Och det betyder också att förväntan på en stimulerande omgivning krävs när människor går i pension och får bestämma över sin tid helt och hållet.

En fråga som alltid är aktuell i en människas liv är boendet. Ett relativt nytt fenomen för Sverige är så kallat konceptboende. Det handlar om att bo i en miljö som är särskilt anpassad efter dina behov och önskemål. Denna typ av boende finns i olika utformning för olika kategorier och har i hög utsträckning erbjudits inom kommunala bostadsbolag riktade till funktionsnedsättning eller äldreboenden. Det som är oerhört spännande att följa i nuläget är den marknad som breder ut sig och som handlar om ägandet och konceptboende.

Mer om ägande och konceptboende får vi ta del av vid vår nästa lunchträff då Petter Ahlström, medlem i Masterclub och VD för Concept Living Sweden AB, är gästföreläsare. Väl mött den 18 februari!

Det är inte möjligt att kommentera just nu.