Politik, religion, storm och övertygelse

11 januari, 2015
Kommentarer inaktiverade för Politik, religion, storm och övertygelse

2015 har börjat och det har inte gått mer än två veckor på det nya året och vi har redan berörts av ett terrorattentat i Paris, stormen Egon som påverkat stora delar av södra Sverige och Moderaterna har fått en ny partiledare.

Det nyval som många av oss trodde skulle utlysas i slutet av förra året landade i den så kallade decemberöverenskommelsen. Hur det påverkar politiken under 2015 återstår att se men vad politikerna i de olika partierna tycker om överenskommelsen har framställts på de mest varierande sätt i medierna. Det kanske är än mer intressant att få veta vad medborgarna tycker. Svar på det kan man till exempel få genom att ta del av den opinionsundersökning som Sifo har genomfört på uppdrag av SVT.

I undersökningen svarar 47% att överenskommelsen mellan regeringen och oppositionen är demokratisk medan 34% anser att överenskommelsen är odemokratisk. 19% uppger sig vara tveksamma eller vet ej. På en fråga om huruvida det var rätt eller fel av alliansen och regeringen att ingå uppgörelsen om hur de skall agera i budgetomröstningar svarar 56% att det var rätt, medan 28% svarar att det var fel. 16% uppger sig vara tveksamma eller vet ej.

Sammanfattningsvis kan man tolka svaren som att de presumtiva väljarna tycker att överenskommelsen är odemokratisk men ändå att det var rätt att ingå uppgörelsen. Hm… kan det bero på att känslan just nu är att det inte spelade någon roll på vilket parti man röstade i september eftersom decemberöverenskommelsen ledde till samarbeten över partigränserna?

Ägande och fastigheter

Bostadsbrist Masterclub 2015Masterclubs tema för verksamhetsåret 2014-2015 är ägande utifrån olika perspektiv och hur det påverkar konkurrenskraft, affärsutveckling, innovation, etc. Ett område som är alltid är högaktuellt, dels ur ett ägandeperspektiv men också ur ett demografiskt och samhällsutvecklingsperspektiv, är boende och fastigheter.

Det rapporteras ofta om hur bristen på bostäder i storstäder och tillväxtregioner gör att företag inte kan utvecklas medan vi har en mängd utflyttningsorter i landet där fastigheter i vissa fall rivs för att det inte finns hyresgäster eller företag som nyttjar lokalerna. De senaste 20 åren har utbudet av bostäder inte hängt med efterfrågan och bristen bara växer. Enligt Stockholms handelskammare spår de att om inte byggandet tar rejält fart kommer enbart Stockholms län ha en brist på 130.000 bostäder år 2030.

Och diskussioner om ägandet av sitt boende är ett kapitel för sig med regleringar, marknadskrafter, politik, bygglov och så vidare. Enligt Statistiska Centralbyrån och det nationella lägenhetsregistret fanns det 4.633.678 bostadslägenheter i landet 2013-12-31.

Dessa fördelas på 1.999.964 lägenheter (43%) i småhus, 2.332.253 lägenheter (50%) i flerbostadshus, 222.334 lägenheter (5%) i specialbostäder samt 79.127 (2%) i övriga hus.

De flesta lägenheterna i flerbostadshus, 60%, är hyresrätter medan resterande 40% är bostadsrätter. Det förekommer dock stora regionala skillnader i fördelningen mellan de båda upplåtelseformerna. Av landets 290 kommuner dominerar bostadsrätterna i 28 kommuner, varav 16 är belägna i Stockholms län. Allra högst andel bostadsrätter återfinns i Vallentuna utanför Stockholm där hela 92% av lägenheterna är bostadsrätter. När det gäller högst andel hyresrätter finns det 13 kommuner i landet där hela flerbostadshusbeståndet består av hyreslägenheter. I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen med hela 92%.

En diskussion som just nu är aktuell på SvD och kopplat till bopolitik handlar om hushållens ränteavdrag.

SvD lyfter fram vikten av att diskutera ränteavdragens vara eller icke vara, liksom för övrigt även ROT-avdragen, i ett större sammanhang, nämligen funktionsdugligheten på den svenska bostadsmarknaden och hur den påverkats av de senaste decenniernas förda bostadspolitik. Det finns enligt SvD starka argument för att det just är den sedan 90-talet förda bostadspolitiken, med slopade räntesubventioner för nyproduktion men bibehållna ränteavdrag, och senare kristdemokraternas bidrag med den kraftigt reducerade fastighetsskatten, som har varit en starkt drivande faktor till hushållens allt större skuldsättning.

Om man med bra bostadspolitik menar en stark värdeutveckling för befintliga bostäder som investering, så har den förda bostadspolitiken varit en jackpott. Bara den sänkta fastighetsskatten skapade genom ett trollslag miljonförmögenheter hos ägare till bostäder med tidigare höga taxeringsvärden. Ur ett balansräkningsperspektiv är det sedan självklart att om tillgångssidan har ökat kraftigt i värde, så matchas det av att även passivsidan har vuxit lika mycket.

Logiken är klar. För är det något som driver priser uppåt i en marknadsekonomi så är det kombinationen stark efterfrågan och begränsat utbud. Nyproduktionen har framför allt skett av de räntesubventionerade upplåtelseformerna bostadsrätt och direktägande, vilket tillsammans med ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter också har drivit hushållens skuldsättning. Hyresrätten har hamnat på undantag, vilken med rådande hyresreglering även har gjort den marknaden funktionsoduglig.

Mer om fastigheter och ägande kommer vår gästtalare, Anders Svensson, VD HSB Stockholm att prata om när vi ses den 14 januari.

Det är inte möjligt att kommentera just nu.