Politik, religion, storm och övertygelse

11 januari, 2015
Kommentarer inaktiverade för Politik, religion, storm och övertygelse

2015 har bör­jat och det har inte gått mer än två vec­kor på det nya året och vi har redan berörts av ett ter­rorat­ten­tat i Paris, stor­men Egon som påver­kat sto­ra delar av söd­ra Sve­ri­ge och Mode­ra­ter­na har fått en ny par­ti­le­da­re.

Det nyval som många av oss trod­de skul­le utly­sas i slu­tet av för­ra året lan­da­de i den så kal­la­de decem­be­r­ö­ver­ens­kom­mel­sen. Hur det påver­kar poli­ti­ken under 2015 åter­står att se men vad poli­ti­ker­na i de oli­ka par­ti­er­na tyc­ker om över­ens­kom­mel­sen har fram­ställts på de mest vari­e­ran­de sätt i medi­er­na. Det kanske är än mer intres­sant att få veta vad med­bor­gar­na tyc­ker. Svar på det kan man till exem­pel få genom att ta del av den opi­ni­ons­un­der­sök­ning som Sifo har genom­fört på upp­drag av SVT.

I under­sök­ning­en sva­rar 47% att över­ens­kom­mel­sen mel­lan rege­ring­en och oppo­si­tio­nen är demo­kra­tisk medan 34% anser att över­ens­kom­mel­sen är ode­mo­kra­tisk. 19% upp­ger sig vara tvek­sam­ma eller vet ej. På en frå­ga om huruvi­da det var rätt eller fel av alli­an­sen och rege­ring­en att ingå upp­gö­rel­sen om hur de skall age­ra i bud­get­om­röst­ning­ar sva­rar 56% att det var rätt, medan 28% sva­rar att det var fel. 16% upp­ger sig vara tvek­sam­ma eller vet ej.

Sam­man­fatt­nings­vis kan man tol­ka sva­ren som att de pre­sum­ti­va väl­jar­na tyc­ker att över­ens­kom­mel­sen är ode­mo­kra­tisk men ändå att det var rätt att ingå upp­gö­rel­sen. Hm… kan det bero på att käns­lan just nu är att det inte spe­la­de någon roll på vil­ket par­ti man rös­ta­de i sep­tem­ber eftersom decem­be­r­ö­ver­ens­kom­mel­sen led­de till sam­ar­be­ten över par­ti­grän­ser­na?

Ägande och fastigheter

Bostadsbrist Masterclub 2015Mas­ter­clubs tema för verk­sam­hets­å­ret 2014–2015 är ägan­de uti­från oli­ka per­spek­tiv och hur det påver­kar kon­kur­rens­kraft, affärs­ut­veck­ling, inno­va­tion, etc. Ett områ­de som är all­tid är hög­ak­tu­ellt, dels ur ett ägan­de­per­spek­tiv men ock­så ur ett demo­gra­fiskt och sam­hälls­ut­veck­lings­per­spek­tiv, är boen­de och fas­tig­he­ter.

Det rap­por­te­ras ofta om hur bris­ten på bostä­der i stor­stä­der och till­växtre­gi­o­ner gör att före­tag inte kan utveck­las medan vi har en mängd utflytt­nings­or­ter i lan­det där fas­tig­he­ter i vis­sa fall rivs för att det inte finns hyres­gäs­ter eller före­tag som nytt­jar loka­ler­na. De senas­te 20 åren har utbu­det av bostä­der inte hängt med efter­frå­gan och bris­ten bara väx­er. Enligt Stock­holms han­dels­kam­ma­re spår de att om inte byg­gan­det tar rejält fart kom­mer enbart Stock­holms län ha en brist på 130.000 bostä­der år 2030.

Och dis­kus­sio­ner om ägan­det av sitt boen­de är ett kapi­tel för sig med regle­ring­ar, mark­nads­kraf­ter, poli­tik, bygg­lov och så vida­re. Enligt Sta­tis­tis­ka Central­by­rån och det natio­nel­la lägen­hets­re­gist­ret fanns det 4.633.678 bostads­lä­gen­he­ter i lan­det 2013-12-31.

Des­sa för­de­las på 1.999.964 lägen­he­ter (43%) i små­hus, 2.332.253 lägen­he­ter (50%) i fler­bo­stads­hus, 222.334 lägen­he­ter (5%) i spe­ci­al­bo­stä­der samt 79.127 (2%) i övri­ga hus.

De fles­ta lägen­he­ter­na i fler­bo­stads­hus, 60%, är hyres­rät­ter medan res­te­ran­de 40% är bostads­rät­ter. Det före­kom­mer dock sto­ra regi­o­na­la skill­na­der i för­del­ning­en mel­lan de båda upp­lå­tel­se­for­mer­na. Av lan­dets 290 kom­mu­ner domi­ne­rar bostads­rät­ter­na i 28 kom­mu­ner, varav 16 är beläg­na i Stock­holms län. All­ra högst andel bostads­rät­ter åter­finns i Val­len­tu­na utan­för Stock­holm där hela 92% av lägen­he­ter­na är bostads­rät­ter. När det gäl­ler högst andel hyres­rät­ter finns det 13 kom­mu­ner i lan­det där hela fler­bo­stads­hus­be­stån­det består av hyreslä­gen­he­ter. I små­hus är ägan­de­rätt den van­li­gas­te upp­lå­tel­se­for­men med hela 92%.

En dis­kus­sion som just nu är aktu­ell på SvD och kopp­lat till bopo­li­tik hand­lar om hus­hål­lens rän­te­av­drag.

SvD lyf­ter fram vik­ten av att dis­ku­te­ra rän­te­av­dra­gens vara eller icke vara, lik­som för övrigt även ROT-avdra­gen, i ett stör­re sam­man­hang, näm­li­gen funk­tions­dug­lig­he­ten på den svens­ka bostads­mark­na­den och hur den påver­kats av de senas­te decen­ni­er­nas för­da bostads­po­li­tik. Det finns enligt SvD star­ka argu­ment för att det just är den sedan 90-talet för­da bostads­po­li­ti­ken, med slo­pa­de rän­te­sub­ven­tio­ner för nypro­duk­tion men bibe­håll­na rän­te­av­drag, och sena­re krist­de­mo­kra­ter­nas bidrag med den kraf­tigt redu­ce­ra­de fas­tig­hets­skat­ten, som har varit en starkt dri­van­de fak­tor till hus­hål­lens allt stör­re skuld­sätt­ning.

Om man med bra bostads­po­li­tik menar en stark vär­de­ut­veck­ling för befint­li­ga bostä­der som inve­ste­ring, så har den för­da bostads­po­li­ti­ken varit en jack­pott. Bara den sänk­ta fas­tig­hets­skat­ten ska­pa­de genom ett trollslag mil­jon­för­mö­gen­he­ter hos äga­re till bostä­der med tidi­ga­re höga tax­e­rings­vär­den. Ur ett balans­räk­nings­per­spek­tiv är det sedan själv­klart att om till­gångs­si­dan har ökat kraf­tigt i vär­de, så mat­chas det av att även pas­sivsi­dan har vux­it lika myc­ket.

Logi­ken är klar. För är det något som dri­ver pri­ser upp­åt i en mark­nads­e­ko­no­mi så är det kom­bi­na­tio­nen stark efter­frå­gan och begrän­sat utbud. Nypro­duk­tio­nen har fram­för allt skett av de rän­te­sub­ven­tio­ne­ra­de upp­lå­tel­se­for­mer­na bostads­rätt och direkt­ä­gan­de, vil­ket till­sam­mans med ombild­ning­ar av hyres­rät­ter till bostads­rät­ter ock­så har dri­vit hus­hål­lens skuld­sätt­ning. Hyres­rät­ten har ham­nat på undan­tag, vil­ken med rådan­de hyres­re­gle­ring även har gjort den mark­na­den funk­tions­o­dug­lig.

Mer om fas­tig­he­ter och ägan­de kom­mer vår gäst­ta­la­re, Anders Svens­son, VD HSB Stock­holm att pra­ta om när vi ses den 14 janu­a­ri.

Det är inte möjligt att kommentera just nu.