Politik, faktaresistens och prognoser

22 januari, 2017
Kommentarer inaktiverade för Politik, faktaresistens och prognoser

2017 har börjat på ungefär samma sätt som 2016 avslutades, det vill säga med politiska utspel, terrordåd och olika väderfenomen som påverkat människor i olika världsdelar.

Ett av 2015 och 2016 års frekvent använda ord var faktaresistens. ”Faktaresistens” beskriver människor som struntar i fakta. Det handlar om att måla upp sin egen verklighet med utgångspunkt från åsikter, fördomar, ideologier och religioner. Och varför pratas det så mycket om faktaresistens idag? Vi har mer åtkomst till information och kunskap än någonsin och vi är i hög grad välutbildade. Men något har hänt i vårt förhållningssätt till fakta och kunskap. I detta sammanhang kan också nämnas prognosmakarna. Inte minst med tanke på de politiska vindar som blåser åt olika håll och prognosmakarna har svårt att hänga med vad opinionen egentligen tycker och tänker.

Trump ska göra USA stort igen

Donald Trump är nu USA:s president och en av hans svåraste uppgifter blir att ena ett splittrat land, där hans presidentskap väcker starkt motstånd och nya protester. Ett flertal demonstrationer har hållits i samband med installationen. Det finns många olika åsikter om huruvida Trump är så farlig som han låter som president. Några som uttalat sig tror inte att Trump har menat allt han sagt utan snarare bara har sagt vad som behövdes för att vinna. I själva verket kan han vara en enande person. Oavsett vad så har Trump meddelat att han från första dagen ska börja genomföra ett antal återställare. Vad dessa återställare omfattar vet vi inte exakt i nuläget men många befarar att det handlar om aborträtt, hälsoförsäkring och pensioner. Trumpadministrationen, som har fördelen av politisk majoritet i kongressens båda kamrar, har inte kommit överens om sina viktigaste förslag än, men Vita husets hemsida har bytt skepnad och där presenteras ett fåtal kortfattade skisser om mål i politiken. Bland annat handlar det om kampen mot IS och starkare militär som ska vara prioriterat i utrikespolitiken. Sänkta skatter ska leda till 25 miljoner nya jobb och mer än fördubblad tillväxt. En mur mot Mexiko och fler poliser ska minska brottsligheten och miljöregleringar som är skadliga ska bort. Vi får väl se vad som händer nu när Trump väl är på plats och ”ska göra USA stort igen”. Det vi i alla fall har lärt oss efter alla prognosinstituts felaktiga prognoser från 2016 är att vad som helst kan hända.

Alliansbudget och försvarsbudget

På inrikesarenan har januari mest präglats av Folk och Försvars årliga konferens i Sälen och den senaste veckans uttalande från M-ledaren Anna Kinberg Batra om att hon, så snart som möjligt, vill lägga en gemensam alliansbudget i syfte att fälla regeringen. De andra alliansledarna blev tagna på sängen av den plötsliga omsvängningen som även innebär att Moderaterna nu vill börja samtala med Sverigedemokraterna i riksdagens utskott. Utspelet kom efter ett hårt internt tryck men bland de egna väljarna tycker bara knappt hälften att den nya linjen är bra, visar en mätning från Novus. Det här är ett spännande drag som gör att det kanske nu kan bli lite dynamik i den politik som under en längre tid varit ganska slätstruken och tenderat till att vara av karaktären ”följa John”. Vi börjar närma oss 2018 och valår igen så det är väl hög tid för partierna att börja slipa på sina program, bygga samarbeten och profilera sig. Och vad har sagts på Folk och Försvar Rikskonferens i Sälen år? Det sägs att detta forum är en av Sveriges viktigaste plats för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap.
Rikskonferensen som samlar ca 350 deltagare och 50-60 talare under tre dagar för kunskapsspridning ska skapa samtal och debatt. I fokus står världens säkerhet, Sveriges försvar, människors trygghet och samhällets krisberedskap. Statsminister Stefan Löfven gästade konferensen i januari för att presentera regeringens nya nationella säkerhetsstrategi. Kritiken lät inte vänta på sig. Det ansågs inte vara någon strategi utan snarare en sorts problembeskrivning. Konkreta åtgärder saknades, men framför allt sådant som handlar om det som behövs akut inom försvaret: mer resurser. Senaste försvarsuppgörelsen 2015 mellan regeringen, M, C och KD innebar en höjning av försvarsanslagen med 8,5 miljarder kronor under fem år. Försvarsmakten bedömer dock att 16 miljarder över fyra år behövs för att kunna uppfylla försvarsberedningens målsättningar. Inte ens den ambitionshöjning man då enades om är alltså finansierad. Vad som ska priorititeras och hur har inte framkommit och den otydligheten gynnar inte Löfvén (eller andra politiker heller för den delen). Vid konferensen pratades det en hel del om att det finns en ambition att återuppbygga totalförvaret men inget konkret om hur detta ska gå till.

Det politiska läget – varför så svårtolkat?

Jag avslutar detta inlägg där jag började, med faktaresistens. Politiken och politiska utspel som jag tangerat i min text här handlar mycket om uttryck som inte bygger på särskilt mycket fakta, snarare tyckanden och försiktiga uttalanden som inte ska kunna tolkas fel. Det som händer med mottagaren av denna typ av information är att kunskap och fakta ersätts av tolkning och magkänsla och sedan sprids detta i medier som sanningar. Så vad har förändrats de senaste åren gällande fakta? Har faktaresistens blivit en förklaringsmodell eller något vi kan skylla en icke önskvärd utveckling på? Om något faktiskt har förändrats, vem bär då ansvar för att göra något?
Inom nätverket Masterclub diskuterar vi samhällsutveckling, politik, förvar och näringsliv. Vid lunchmötet i januari ser jag fram emot att ta del av Ulrica Schenströms bild av det politiska läget och varför det är så svårtolkat. Det kommer att bli både intressant, lärorikt och ge ytterligare infallsvinklar.

Riksdagen 2

Det är inte möjligt att kommentera just nu.