Politik, faktaresistens och prognoser

22 januari, 2017
Kommentarer inaktiverade för Politik, faktaresistens och prognoser

2017 har bör­jat på unge­fär sam­ma sätt som 2016 avslu­ta­des, det vill säga med poli­tis­ka utspel, terror­dåd och oli­ka väder­fe­no­men som påver­kat män­ni­skor i oli­ka världs­de­lar.

Ett av 2015 och 2016 års fre­kvent använ­da ord var fak­ta­re­sistens. ”Fak­ta­re­sistens” beskri­ver män­ni­skor som strun­tar i fak­ta. Det hand­lar om att måla upp sin egen verk­lig­het med utgångs­punkt från åsik­ter, för­do­mar, ide­o­lo­gi­er och reli­gi­o­ner. Och var­för pra­tas det så myc­ket om fak­ta­re­sistens idag? Vi har mer åtkomst till infor­ma­tion och kun­skap än någon­sin och vi är i hög grad väl­ut­bil­da­de. Men något har hänt i vårt för­håll­nings­sätt till fak­ta och kun­skap. I det­ta sam­man­hang kan ock­så näm­nas pro­gnosma­kar­na. Inte minst med tan­ke på de poli­tis­ka vin­dar som blå­ser åt oli­ka håll och pro­gnosma­kar­na har svårt att hänga med vad opi­ni­o­nen egent­li­gen tyc­ker och tän­ker.

Trump ska göra USA stort igen

Donald Trump är nu USA:s pre­si­dent och en av hans svå­ras­te upp­gif­ter blir att ena ett splitt­rat land, där hans pre­si­dent­skap väc­ker starkt mot­stånd och nya pro­tes­ter. Ett fler­tal demon­stra­tio­ner har hål­lits i sam­band med instal­la­tio­nen. Det finns många oli­ka åsik­ter om huruvi­da Trump är så far­lig som han låter som pre­si­dent. Någ­ra som utta­lat sig tror inte att Trump har menat allt han sagt utan sna­ra­re bara har sagt vad som behöv­des för att vin­na. I själ­va ver­ket kan han vara en enan­de per­son. Oav­sett vad så har Trump med­de­lat att han från förs­ta dagen ska bör­ja genom­fö­ra ett antal åter­stäl­la­re. Vad des­sa åter­stäl­la­re omfat­tar vet vi inte exakt i nulä­get men många befa­rar att det hand­lar om abor­t­rätt, häl­so­för­säk­ring och pen­sio­ner. Trum­pad­mi­nist­ra­tio­nen, som har för­de­len av poli­tisk majo­ri­tet i kon­gres­sens båda kam­rar, har inte kom­mit över­ens om sina vik­ti­gas­te för­slag än, men Vita husets hem­si­da har bytt skep­nad och där pre­sen­te­ras ett fåtal kort­fat­ta­de skis­ser om mål i poli­ti­ken. Bland annat hand­lar det om kam­pen mot IS och star­ka­re mili­tär som ska vara pri­o­ri­te­rat i utri­kes­po­li­ti­ken. Sänk­ta skat­ter ska leda till 25 mil­jo­ner nya jobb och mer än för­dubb­lad till­växt. En mur mot Mex­i­ko och fler poli­ser ska mins­ka brotts­lig­he­ten och mil­jö­re­gle­ring­ar som är skad­li­ga ska bort. Vi får väl se vad som hän­der nu när Trump väl är på plats och ”ska göra USA stort igen”. Det vi i alla fall har lärt oss efter alla pro­gnosin­sti­tuts fel­ak­ti­ga pro­gno­ser från 2016 är att vad som helst kan hän­da.

Alli­ans­bud­get och för­svars­bud­get

På inri­kesa­re­nan har janu­a­ri mest präg­lats av Folk och För­svars årli­ga kon­fe­rens i Sälen och den senas­te vec­kans utta­lan­de från M-leda­ren Anna Kin­berg Bat­ra om att hon, så snart som möj­ligt, vill läg­ga en gemen­sam alli­ans­bud­get i syf­te att fäl­la rege­ring­en. De and­ra alli­ans­le­dar­na blev tag­na på säng­en av den plöts­li­ga omsväng­ning­en som även inne­bär att Mode­ra­ter­na nu vill bör­ja sam­ta­la med Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na i riks­da­gens utskott. Utspe­let kom efter ett hårt internt tryck men bland de egna väl­jar­na tyc­ker bara knappt hälf­ten att den nya lin­jen är bra, visar en mät­ning från Novus. Det här är ett spän­nan­de drag som gör att det kanske nu kan bli lite dyna­mik i den poli­tik som under en läng­re tid varit gans­ka slät­stru­ken och ten­de­rat till att vara av karak­tä­ren ”föl­ja John”. Vi bör­jar när­ma oss 2018 och valår igen så det är väl hög tid för par­ti­er­na att bör­ja sli­pa på sina pro­gram, byg­ga sam­ar­be­ten och pro­fi­le­ra sig. Och vad har sagts på Folk och För­svar Riks­kon­fe­rens i Sälen år? Det sägs att det­ta forum är en av Sve­ri­ges vik­ti­gas­te plats för dis­kus­sio­ner om säker­hets­po­li­tik, för­svar och sam­häl­lets kris­be­red­skap.
Riks­kon­fe­ren­sen som sam­lar ca 350 del­ta­ga­re och 50–60 tala­re under tre dagar för kun­skaps­sprid­ning ska ska­pa sam­tal och debatt. I fokus står värl­dens säker­het, Sve­ri­ges för­svar, män­ni­skors trygg­het och sam­häl­lets kris­be­red­skap. Stats­mi­nis­ter Ste­fan Löfven gäs­ta­de kon­fe­ren­sen i janu­a­ri för att pre­sen­te­ra rege­ring­ens nya natio­nel­la säker­hets­stra­te­gi. Kri­ti­ken lät inte vän­ta på sig. Det ansågs inte vara någon stra­te­gi utan sna­ra­re en sorts pro­blem­be­skriv­ning. Kon­kre­ta åtgär­der sak­na­des, men fram­för allt sådant som hand­lar om det som behövs akut inom för­sva­ret: mer resur­ser. Senas­te för­svars­upp­gö­rel­sen 2015 mel­lan rege­ring­en, M, C och KD inne­bar en höj­ning av för­svars­an­sla­gen med 8,5 mil­jar­der kro­nor under fem år. För­svars­mak­ten bedö­mer dock att 16 mil­jar­der över fyra år behövs för att kun­na upp­fyl­la för­svars­be­red­ning­ens mål­sätt­ning­ar. Inte ens den ambi­tions­höj­ning man då ena­des om är allt­så finan­si­e­rad. Vad som ska pri­o­ri­ti­te­ras och hur har inte fram­kom­mit och den otyd­lig­he­ten gyn­nar inte Löfvén (eller and­ra poli­ti­ker hel­ler för den delen). Vid kon­fe­ren­sen pra­ta­des det en hel del om att det finns en ambi­tion att åter­upp­byg­ga total­för­va­ret men ing­et kon­kret om hur det­ta ska gå till.

Det poli­tis­ka läget – var­för så svår­tol­kat?

Jag avslu­tar det­ta inlägg där jag bör­ja­de, med fak­ta­re­sistens. Poli­ti­ken och poli­tis­ka utspel som jag tan­ge­rat i min text här hand­lar myc­ket om uttryck som inte byg­ger på sär­skilt myc­ket fak­ta, sna­ra­re tyc­kan­den och för­sik­ti­ga utta­lan­den som inte ska kun­na tol­kas fel. Det som hän­der med mot­ta­ga­ren av den­na typ av infor­ma­tion är att kun­skap och fak­ta ersätts av tolk­ning och mag­käns­la och sedan sprids det­ta i medi­er som san­ning­ar. Så vad har för­änd­rats de senas­te åren gäl­lan­de fak­ta? Har fak­ta­re­sistens bli­vit en för­kla­rings­mo­dell eller något vi kan skyl­la en icke önsk­värd utveck­ling på? Om något fak­tiskt har för­änd­rats, vem bär då ansvar för att göra något?
Inom nät­ver­ket Mas­ter­club dis­ku­te­rar vi sam­hälls­ut­veck­ling, poli­tik, för­var och närings­liv. Vid lunchmö­tet i janu­a­ri ser jag fram emot att ta del av Ulri­ca Schen­ströms bild av det poli­tis­ka läget och var­för det är så svår­tol­kat. Det kom­mer att bli både intres­sant, läro­rikt och ge ytter­li­ga­re infalls­vinklar.

Riksdagen 2

Det är inte möjligt att kommentera just nu.