Förtroende, förtroende, förtroende!

6 november, 2014
Kommentarer inaktiverade för Förtroende, förtroende, förtroende!

Eleonore Hammare

Förtroende, förtroende, förtroende!

Mas­ter­clubs tema för verk­sam­hets­å­ret 2014/​2015 är ägan­de ur oli­ka per­spek­tiv. Ägan­de som driv­kraft och mot­kraft – hur sam­häl­let och närings­li­vet påver­kas av för­änd­rat ägan­de i det lil­la och i det sto­ra!

En stor och vik­tig del i alla delar av ett sam­häl­le är för­tro­en­de. Vi har för­tro­en­de för varand­ra, för en fun­ge­ran­de infra­struk­tur, för före­tag, för poli­ti­ker och för att ser­vicen ska fun­ge­ra den dag vi behö­ver den. Vi har under 2014 haft det så kal­la­de super­valå­ret och genom­fört två val: val till Euro­pa­par­la­men­tet och riks­dags­va­let. Vi har gett våra för­tro­en­den till de poli­ti­ker vi rös­tat på.

Vid vår senas­te Mas­ter­club­träff i okto­ber hade vi besök av Peter Spon­bergs som berät­ta­de om för­tro­en­de för före­tags sty­rel­ser och vik­ten av att age­ra för­tro­en­de­in­gi­van­de och hur stor ska­da som kan upp­stå när före­tag age­rar på ett icke för­tro­en­de­fullt sätt. Och inte minst hur myc­ket tid, peng­ar och kraft det krävs för att åter­upp­rät­ta ett för­lo­rat för­tro­en­de.

Ett annat per­spek­tiv på för­tro­en­de är hur man väl­jer att ana­ly­se­ra huruvi­da vi har en kon­junk­tur­svac­ka i Sve­ri­ge eller inte. Jag tar utgångs­punk­ten från Andre­as Cer­ven­kas krö­ni­ka i Svens­ka Dag­bla­det den 29 okto­ber.

Dagens svens­ka eko­no­mi fram­står jäm­fört med 2009 som tider­nas hög­kon­junk­tur. I den rap­port som Riks­ban­ken pub­li­ce­ra­de i slu­tet av okto­ber kon­sta­te­ras att världs­e­ko­no­min vän­tas sti­ga med 3 pro­cent i år och att svensk BNP sti­ger med 1,9 pro­cent i år och 2,7 pro­cent näs­ta år. Arbets­lös­he­ten spås sjun­ka till 6,5 pro­cent 2017. Riks­ban­ken kon­sta­te­rar att till­väx­ten i Euro­pa stag­ne­rat och att arbets­lös­he­ten är kvar på väl­digt höga nivå­er sam­ti­digt som skuld­ni­vå­er­na är höga och infla­tio­nen låg. 2014 var infla­tions­tak­ten minus 0,4 pro­cent i sep­tem­ber, men även när rän­te­ef­fek­ter­na tas bort är siff­ran låga 0,3 pro­cent. Mest all­var­ligt är för­vänt­ning­ar­na. I sep­tem­ber i år visa­de Kon­junk­turin­sti­tu­tets siff­ror att svens­kar­na trod­de på 0 pro­cent även om ett år. Det är onek­li­gen rätt långt från 2 pro­cent – och för­vänt­ning­ar­na har dess­utom rasat under hös­ten. Det­ta lyf­ter Cer­ven­ka fram som ett förs­ta tec­ken på att med­bor­gar­na fak­tiskt bör­jar tap­pa för­tro­en­det för att Riks­ban­ken menar vad den säger. Infla­tions­må­let kanske inte var så vik­tigt, trots allt. Dagens eko­no­mis­ka system är näm­li­gen helt base­rat på att central­ban­ker lyc­kas upp­rätt­hål­la ett för­tro­en­de för att de kan hål­la vär­det på peng­ar sta­bilt, vil­ket man tol­kat som att infla­tio­nen ska vara 2 pro­cent.

Exemp­len på när det­ta för­tro­en­de för­svun­nit är inte roli­ga, oav­sett om det hand­lat om defla­tion (USA på 30-talet) eller hyperin­fla­tion (tänk Zim­babwe och 20-talets Tyskland). Kri­ser som till och med får 2008 års krasch att blek­na. För­tro­en­de är Riks­ban­kens störs­ta och vik­ti­gas­te till­gång och för att för­sva­ra det är ban­ken beredd att ta till näs­tan vad som helst. Det är inte kons­tigt om en viss kris­käns­la infun­nit sig på Riks­ban­ken. Oav­sett om res­ten av befolk­ning­en delar bedöm­ning­en eller inte, avslu­tar Cer­ven­ka sin krö­ni­ka.

Hur påver­kar det­ta oli­ka ägar­frå­gor? Vem vågar inve­ste­ra och hur? Vi får till­fäl­len att åter­kom­ma i de oli­ka frå­gor­na!

Eleonore Hammare
Ordförande Masterclub

eleonore.hammare@masterclub.se

Det är inte möjligt att kommentera just nu.