Åsiktskorridorer och politiska ledare

18 oktober, 2015
Kommentarer inaktiverade för Åsiktskorridorer och politiska ledare

I mitt förra blogginlägg skrev jag om hållbart ledarskap. Då lyfte jag fram några exempel på ledare som hamnat i hetluften senaste månaderna på grund av de inte agerat särskilt långsiktigt hållbart. En kategori ledare som jag inte nämnde då men som jag kommer tillbaka till i dagens inlägg är politiker. Denna grupp ledare är spännande att studera utifrån huruvida de agerar hållbart eller inte. Och då menar jag hållbart genom att agera, fatta beslut och representera utifrån en långsiktig politik. Att säkerställa att vårt land och vår omvärld blir en ännu bättre plats att leva på.

Hur ser det ut med långsiktig och hållbar politik? Låt mig få bjuda på en kort ögonblicksbild av det politiska läget och vad och hur diskussioner förs just nu.

DÖ har dött

DSCF2384

I Sverige har vi under det senaste året, sedan riksdagsvalet hösten 2014, fått ta del av ett intressant parlamentariskt läge med nya och gamla partiledare och den så kallade Decemberöverenskommelsen (DÖ). Efter en lite lugnare period under sommaren rasslade det till ordentligt i de politiska finrummen när Kristdemokraterna (KD) under sin stämma lät meddela att de inte vill följa Decemberöverens-kommelsen (DÖ) längre. Ilska och besvikelse uttrycktes från de olika politiska leden, både från alliansen och från regeringen. Men den känslostormen tystnade lika snabbt som den hade flammat upp. Eller pågår ilskan bakom lyckta dörrar? Oavsett vad så fick jag som utomstående ändå en känsla av att alliansen upplevde en lättnad över att någon (annan) vågat ta första steget och föra upp DÖ på agendan igen. Ingen var ju riktigt nöjd med överenskommelsen när den gjordes i december. Frågan verkar vara ytterst känslig just nu eftersom det blev så tyst direkt efter utspelet.

Ytterligare ett känsligt ämne som kom upp i debatten redan våren 2014 handlar om tiggeri. Sverigedemokraterna gick, våren 2014, ut hårt med att de ville införa ett förbud mot organiserat tiggeri. Alla etablerade partier tog avstånd från detta förslag och tydliggjorde att det här är förslag som ligger utanför vad som anses ok att föreslå eller ens diskutera i svensk politik. Frågan diskuterades kort för att sedan försvinna från agendan (för stunden i alla fall).  Under det senaste halvåret har Moderaterna gått ut med ett förslag som förenklat går ut på att kommunerna själva ska få avgöra om de vill ha förbud mot tiggeri eller inte. Och hur har reaktionen varit nu? Inga särskilt högljudda protester hörs från några politiska led i alla fall. Hm… vad är skillnaden jämfört med våren 2014? Ligger fokus på andra sker och vi orkar bara diskutera en fråga i taget eller är den här frågan inte känslig längre?

Så vad sker? KD håller på och positionerar sig, Moderaterna håller på att ompröva och formerar sin nya linje där de väljer att lämna Reinfeldts ”öppna ditt hjärta”-koncept och gå över till något annat. Vad det är vet vi i nuläget inte eftersom att omprövningen pågår. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det har hörts en hel del från KD och Moderaterna de senaste veckorna medan det varit ganska tyst från det rödgröna blocket och de andra allianspartierna. Men de kanske bara laddar och förbereder i kulisserna för att kliva ut på den politiska arenan med ny kraft.

presentation-fraga-001

Affärsmän och slipade politiker på arenan

Från våra i jämförelse tama politiska diskussioner gör jag här ett kort nedslag i USA, där valkampanjen inför valet 2016 pågår för fullt.  Det är högst underhållande att följa de olika kandidaternas olika utspel och diskussioner. Affärsmannen Donald Trump som är republikansk presidentkandidat kommer med det ena kontroversiella uttalandet efter det andra och har höga popularitetssiffror. Det senaste utspelet som fått stor uppmärksamhet är att han kritiserat Bush för attackerna mot USA den 11 september 2001. Trump ansåg i en intervju att han skulle kunna hantera en motsvarande kris bättre än Bush för att han har ett större hjärta och är mer kompetent än Bush.
”Säga vad man vill om George Bush men World Trade Center rasade under hans tid vid makten”, sa Trump vid intervjun. Journalisten avbröt presidentkandidat Trump med invändningen att Bush inte kan klandras för attackerna, i vilka nästan 3 000 människor miste livet. Men Trump hade svar på tal. ”Han var president, okej? Klandra eller inte, men han var president.”

Pågående debatter i USA är en blandning av underhållning, seriösa inslag och pajkastning. Demokraterna försöker lansera ett i princip enigt vänsterbudskap: Högre skatter för de rika, klimatåtgärder, skolsatsningar, betald föräldraledighet och utökad kontroll vid vapenköp.

Det intressanta som också kommit fram senaste tiden i diskussionerna är att Hillary Clintons konkurrent Vermontsenatorn Bernie Sanders som blivit en farlig rival i den stundande primärvalsstriden lyfte fram Sverige, Norge och Danmark som visioner för ett lyckat socialt skyddsnät. Clintons svar på den visionen var att hon gillar att få saker uträttade och inte profilera sig med orealistiska idéer.

Säga vad man vill om diskussionsklimatet men i USA är det i alla fall inte särskilt smala åsiktskorridorer. Åsikter lyfts fram hejvilt.

Flyktingvågen sätter också vågor i EU-politiken

Ett helt annat exempel på ledarskap och politik är Angela Merkel, Tysklands förbundskansler. Hennes tydliga agerande ger både hurra-rop och bu-rop. Här kan vi prata om en blandning av smal och bred åsiktskorridor. Men Merkel håller fast vid sin vision. Dagligen passerar tusentals flyktingar gränsen till Bayern i södra Tyskland. I Merkels kristdemokratiska parti CDU jäser det. Opinionssiffrorna börjar dessutom dala, för både partiet och Merkel personligen. Utanför Tyskland har Merkles agerande till stor del hyllats och lyfts fram som ett exempel på långsiktigt och humant tänkande.

På en stor presskonferens i Berlin måndagen den 31 augusti sade Merkel att Tyskland är ett starkt land och yttrade de vid det här laget legendariska tre orden: Vi klarar det (Wir schaffen das).

I slutet av samma vecka öppnade Merkel den tyska gränsen för de flyktingar som i sin desperation börjat vandra på motorvägen från Budapest till Tyskland. När hon fick kritik för det sade hon: Om vi ska börja be om ursäkt för att vi visar ett mänskligt ansikte i en nödsituation, då är det här inte längre mitt land. Angela Merkel har stått på sig sedan dess och sagt att hon inte tänker ställa upp i en tävling om vem som är mest ogästvänlig mot flyktingarna i syfte att få dem att inte komma.

Problemet som uppstår är att grannarna i öster Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien inte vill vara med om att fördela bördorna solidariskt. Merkels europeiska lösning ter sig avlägsen.

Smala åsiktskorridorer, visionärer, räddande änglar eller kaosskapande beslut? Olika sorters ledarskaps visas upp som en palett av personligheter, kulturbärare och i många fall ett bra skådespeleri. En eloge till politiker som är seriösa, verklighetsförankrade och som vågar stå för sina åtgärder.

Det är inte möjligt att kommentera just nu.